Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam.

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 20 poäng på Industriell Ekologi på KTH, Stockholm. Examensarbetet utförs som en del i projektet Omvärldsanalys för att identifiera och sprida kunskap om efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektets syfte är att genom omvärldsanalys studera behov och efterfrågan av miljöteknik i Polen, Ukraina och nordvästra Ryssland för att sedan sprida denna information till företag i Stockholmsregionen. Projektet är finansierat av NUTEK och är en del av Stockholm Sustainable Region och Regionalt TillväxtProgram. Examensarbetets övergripande frågeställning är: Hur kan man med hjälp av omvärldsanalytiska verktyg identifiera och kartlägga behov och efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system i en viss region? Examensarbetet omfattar två huvudsakliga delar: Den första delen består av en litteraturstudie där olika omvärldsanalytiska modeller och metoder beskrivs och diskuteras.

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten.

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten. En hållbar stad måste vara både tät och grön.

SammanfattningUnder en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.