Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika Anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika Anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka Anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid Anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

Nyckelord: Kulturell påverkan, etik och religion, konsumentbeteende, internationell marknadsföring och svenskhet.SyfteSyftet med detta examensarbete är att skapa fördjupad förståelse för hur kulturella faktorer, såsom religion och etiska värderingar, påverkar svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring med fokus på den saudiarabiska marknaden. Utifrån denna förståelse syftar studien till att undersöka de svenska konsumenternas reaktioner på företagens eventuella åtgärder och Anpassningar efter den saudiarabiska kulturen, studien syftar även till att se om de finns några likheter och skillnader mellan olika generationer, kön och låg- respektive höginkomsttagare.ProblemformuleringHur påverkar kulturella faktorer, såsom religion och etiska värderingar, svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring i Saudiarabien?Hur påverkar företagens ageranden de svenska konsumenternas uppfattning av företaget och finns det några likheter och skillnader i attityderna mellan olika konsumentgrupper, såsom generationer, kön och låg- respektive höginkomsttagare?MetodvalStudien fokuserar på två stycken stora svenska detaljhandelsföretag som opererar på den saudiarabiska marknaden. Undersökningen bygger på både kvalitativ och kvantitativ data. De data som samlats in och som ligger till grund för studiens resultat och slutsatser är genomförd via litteraturstudier och en enkätundersökning på 171 stycken deltagare.Resultat och slutsatserKulturella faktorer har en stor inverkan på företagens internationella marknadsföring, men de har valt olika tillvägagångssätt.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att Anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en mobil webbapplikation som vi utvecklat åt Tieto. Målet var att skapa en mobil version av deras redan existerande webbtjänst Edwise, som är en webbaserad lärplattform. Applikationen innehåller nyheter, schemaaktiviteter samt möjligheten att registrera studentfrånvaro. Applikationen är utvecklad i ASP.NET med programmeringsspråket C#. Vi har använt oss av arkitekturen MVC för filstrukturen och uppbyggnaden av applikationen, samt ramverket jQuery Mobile för att ge ett mobilanpassat utseende.

Äldreriktat tal avser kommunikationsAnpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka Anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet.

Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individAnpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnämnden påbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebär att företagen delas in i fyra kategorier beroende på deras storlek, där varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindrebyråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en del av det som ska förklara grunden till de Anpassningar som görs av ett företag.

Undersokningen omfattar problem som kan uppsta vid permanentdrift pa MGO itvatakts-fartygsdieslar som tidigare har opererats pa HFO. Undersokningen ar utfordmed hjalp av intervjuer samt en litteraturstudie.Den overgripande slutsatsen ar att det ar fullt mojligt med drift pa MGO, det kraverdock en del Anpassningar av systemen. Det enskilt storsta problemet ar den lagaviskositeten. Kan inte viskositeten hallas tillrackligt hog sa kommer problem med okatslitage pa bland annat branslepumpar att uppsta. Det kan aven forekomma drifts- ochstartproblem..

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av Anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Hemsidan handgjordasaker.se är en Internetmarknadsplats som tillhandahåller tjänsten för försäljning av handgjorda produkter. Detta projekt syftar till att ge förslag på hur Anpassningar av hemsidans funktionalitet kan göras för att skapa en mer användarcentrerad hemsida. Genom att använda personifieringsprocesser har sidansgränssnitt presenterats på ett sätt som sätter användaren i fokus och med hjälp av utökade funktionaliteter erbjuder användaren möjlighet till att själv påverka och anpassa innehållet på hemsidan. Resultatet presenterades i form av ett ramverk för interaktiondär fokus låg på avdelningar med produkter och användarprofiler..

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra Anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade Anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta. Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas. De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.