Sök:

Sökresultat:

896 Uppsatser om Anpassade läromedel - Sida 50 av 60

Effektivisering av inköpsprocessen i modeföretag via olika styrmetoder i interorganisatoriska relationer

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste Ären fÄtt en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir dÀrför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan dÀrför vara en mycket vÀrdefull tillgÄng pÄ en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir Àven mycket betydelsefull dÄ de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begrÀnsad kunskap angÄende hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

Ekoturism i jordbrukslandskap - ett vinnande koncept? : en tvÀrvetenskaplig studie om kulturvÀrden och naturvÀrden pÄ Sjögetorp

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning pĂ„ att undvika negativa effekter pĂ„ lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men ocksĂ„ ekoturism som bedrivs i miljöer som pĂ„verkats av mĂ€nniskan pĂ„ olika sĂ€tt och som rymmer bĂ„de kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden. PĂ„ gĂ„rden Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden som finns pĂ„ gĂ„rden idag, och hur dessa vĂ€rden hĂ€nger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten dĂ€r jag registrerade Ă€goslag och strukturer viktiga för kultur och naturvĂ€rden. För mer information om gĂ„rdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag Ă€garna. Jag undersökte ocksĂ„ historiskt kartmaterial för att kunna sĂ€tta gĂ„rdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag mĂ„nga olika typer av naturvĂ€rden, bland annat död ved i mĂ„nga former, hamlade trĂ€d, slĂ„tterĂ€ngar, betesĂ€ngar och skog skött till förmĂ„n för lövtrĂ€d. KulturvĂ€rden som fanns var ofta kopplade till naturvĂ€rden, som till exempel slĂ„tter, hamlade trĂ€d och skogsbete.

 EnsamstÄende smÄbarnsmammors förvÀrvsarbete i Sverige idag : En kvalitativ studie över ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete

SkilsmÀssor Àr vanliga i Sverige vilket innebÀr att samhÀllet bestÄr av flertalet ensamstÄende mammor. Den allmÀnna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstÄende mammor inte skiljde sig sÄ mycket frÄn gifta mammor vad gÀller försörjning och förvÀrvsarbete. Statistik frÄn SCB (2009) visar dock att ensamstÄende smÄbarnsmammor ? ifall de förvÀrvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt Àn sammanboende smÄbarnsmammor. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete.

Kvarteret JÀntan - förenar god stadsplanering, kvalitativt boende och en sund miljö

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

FörstÄelse och inlevelse : En textanalytisk studie av tvÄ lÀroböcker i religionskunskap för gymnasiet

SammanfattningSkolan kan sÀgas ha tvÄ primÀra och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundlÀggande demokratiska vÀrden. Att vÄrt samhÀlle har förÀndrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förstÄelse, tolerans och inlevelse för andra mÀnniskor har blivit allt mer angelÀgen. För förverkligandet av skolans bÄda uppgifter spelar lÀroboken fortfarande en framtrÀdande roll. En viktig frÄga Àr om lÀroböckerna i religionskunskap Àr anpassade för den relativt nya situation som rÄder i skolan, med mÄngkulturella och mÄngreligiösa klassrum.Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken mÄn tvÄ lÀroböcker i religionskunskap kan sÀgas uppfylla lÀroplanens direktiv om att undervisningen ?skall frÀmja förstÄelse för andra mÀnniskor och förmÄga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Planteringar anpassade för stadsmiljö : med förslag pÄ vÀxter

Staden, en miljö dÀr mÀnniskan över decennier har satt sina spÄr. De förÀndringar vi har tvingat pÄ stÀderna har gjort att klimatet dÀr kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt omrÄde. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutslÀpp och gatubelysning som inte kan Äterfinnas i en naturlig miljö. Detta pÄverkar stÄndortsförutsÀttningarna i en rabatt och bidrar till att det i mÄnga fall skapas vÀldigt extrema miljöer.

Projektledning - Kompetens i utveckling : En kompetensutvecklingsmodell för projektledare

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

EnsamstÄende smÄbarnsmammors förvÀrvsarbete i Sverige idag : - En kvalitativ studie över ensamstÄende smÄbarns-mammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete

SkilsmÀssor Àr vanliga i Sverige vilket innebÀr att samhÀllet bestÄr av flertalet ensamstÄende mammor. Den allmÀnna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstÄende mammor inte skiljde sig sÄ mycket frÄn gifta mammor vad gÀller försörjning och förvÀrvsarbete. Statistik frÄn SCB (2009) visar dock att ensamstÄende smÄbarnsmammor ? ifall de förvÀrvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt Àn sammanboende smÄbarnsmammor. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete.

?Du fÄr ju i dig proteinerna pÄ ett par minuter, sen Àr det klart? : Attityder och tankar kring valet av nÀringsintag i samband med trÀning

Bakgrund Nutrition Àr en viktig del i strÀvan efter god fysik och goda idrottsprestationer. NÀringsintaget i samband med trÀning pÄverkar prestation och adaption till trÀningen. Forskning visar att vÄra beteenden inte grundas enbart pÄ kunskap, utan Àr en produkt av vÄra samlade attityder. DÄ anvÀndandet av kosttillskott Àr utbrett och kan pÄverka nÀringsintaget finns det mycket att vinna pÄ att personer som arbetar med kostrÄdgivning för idrottsutövare har kunskap och förstÄelse för vad som styr valet av nÀringsintag i samband med trÀnig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka förestÀllningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av ÄterhÀmtnings- och mellanmÄl i syfte att öka trÀningseffekten och förbÀttra ÄterhÀmtningen hos regelbundet trÀnande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet trÀnande individer. Vid intervjuerna anvÀndes en halvstrukturerad intervjuguide.

Hur pÄverkas vÀgkanternas kÀrlvÀxter av omgivande landskap och lokala variabler?

Landskapets förÀndring under det senaste Ärhundradet har lett till en kraftig minskning av Àngs- och betesmarker i Sverige. MÄnga kÀrlvÀxtarter, anpassade till sÄdana öppna miljöer med kontinuerlig hÀvd, har ocksÄ minskat. Dessa hÀvdgynnade arters förekomst i andra miljöer Àn Àngs- och betesmarker har pÄ senare tid lyfts fram i flera studier. En sÄdan alternativ miljö Àr vÀgkanten. Den pÄminner om Àngs- och betesmarker eftersom dess vegetation slÄttras regelbundet av trafiksÀkerhets- och vÀgfunktionella skÀl.

Konstruktion för tillverkning av strukturdelar i komposit : En DFM-strategi för SAAB Aerostructures

PÄ SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, sÄ som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan Ät framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin gÄr utvecklingen mot en större anvÀndning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befÀsta sin position pÄ marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nÀsta generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial Àr den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

Kvartalsrapportens betydelse : och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Bruket av engelska i svenska och islÀndska : En jÀmförande studie av sprÄkbruk och attityder

Syftet med denna undersökning Àr att se hur bruket av engelska ser ut i de tvÄ nordiska sprÄken svenska och islÀndska, samt om det finns nÄgra skillnader i frÄga om förhÄllningssÀtt till engelsk pÄverkan. Inte bara accepterade lÄnord inkluderas, utan Àven mindre etablerat bruk av engelska sÄsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för Àr sÄdant som Àr relativt nytt i sprÄket, vilket hÀr definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat anvÀndas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i anvÀndning efter nÀmnda tidpunkt.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar dÀr den ena fokuserar pÄ hur bruket ser ut och den andra pÄ hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestÄende av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in frÄn elva svenska och lika mÄnga islÀndska bloggar.

Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv pÄ platsutveckling

Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv pÄ platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa SÀwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har lÀnge fÄtt dras med epitetet ?Sveriges trÄkigaste stad? som under Ärtionden pÄverkat mÀnniskors image av platsen. PÄ grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit sÄ viktigt för platser att differentiera sig frÄn varandra och upprÀtthÄlla en positiv image. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att pÄverka sin image i positiv riktning.

Myndigheten, texten och lÀsaren. Myndighetsinformation i lÀttlÀst version.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->