Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan.

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

There is a lot written about being hearing impaired. There are guidelines on how to adjust the indoor environment for the hearing impaired. There is even more written about gardening and garden design from different aspects. However, I found out that there is nothing written about garden design or adjusting the outdoor environment for the hearing impaired. At the background of myself being hearing impaired and garden designer I realised that I actually had adjusted my own garden out of the fact that I am hearing impaired.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar.

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever använder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var även att undersöka vilka IKT-verktyg som används i respektive miljö samt på vilka sätt dessa används. Vidare undersöks också elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever från en IKT-profilerad grundskola, år fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv inställning till IKT generellt, då de också visade att de var medvetna och insatta i en mängd olika företeelser inom IKT-området.

The major focus in this study is structural inequalities in primary school in Sweden. UNESCO points out that in many developing countries, up to 40% of the children perform at or below the lowest proficiency level in language and mathematics. Sweden has been criticized by the UN about the large differences in educational achievements between different regions. Based on an official study Sweden considers that those differences are related to ethnically segregate residential areas. My research question is whether the Swedish government takes adequate consideration of the impact that socioeconomically aspects have on educational achievement.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.