The object with the study of this literature was to describe differente programs of care and patients and relatives experience and opinion about the caring for patients with Anorexia Nervosa. The method the author used was a descriptive literature study based on imperial studies. The studies were based on 15 scientific articles within the chosen field. The results shows that these patients hade special needs to be seen and heard as individuals, involved in their own treatment, and have good contact with the caring staff. The study also shows which methods were mostly appreciated involving nurses, patients and relatives.

Fitting in is something that many strive for in today?s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method.

Anorexia Nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vad patienter vill ha för information av sjuksköterskor efter en hjärtinfarkt relaterat till behoven, och hur de upplever informationen de fått. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär analyserades. I föreliggande litteraturstudier framkommer att hjärt och kärl-sjukdomar är ett stort hälsoproblem p.g.a. den ohälsosamma livsstil som så många har i dag. Hälso och sjukvården jobbar med detta genom att försöka förebygga ytterligare hjärtinfarkter, vilket kan innebära att patienten måste ändra sin livsstil.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda.

AbstractThe aim of this study is to highlight the professional?s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional?s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats.

Ätstörningar är ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna är Anorexia Nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ätstörning utan närmare specifikation. I Sverige arbetar sjukgymnaster inom psykiatrin med ätstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur sjukgymnaster arbetar med patienter som har ätstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnår. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med fem sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och Västerbotten.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.