Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet är att undersöka följande:? Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar?? Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det är viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. Enkätundersökning3. Statistisk bearbetning av enkätsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande:? Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest.? Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

I dagens samhälle har konsumenter en betydligt större makt än tidigare, deras krav ochförväntningar har förändrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behålla sinanuvarande kunder än att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte längre eftersomföretagens produkter i stor utsträckning är homogena vilket innebär att företagen måste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte längre utgå från att deras varumärkesäljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svårare än vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredställelse medan andra menar att den slutsatsen ärförhastad eftersom många kunder kan vara tillfredställda men ändå agera illojalt. Oberoendeav definitionen är alla författare inom ämnet överens om att skapandet av lojala kunder ärnyckeln till framgång i den alltmer hårda konkurrensutsatta marknaden.

Uppsatsen beskriver för vem av företaget och kunden en negativa referensgruppen har störst betydelse. Vi söker att undersöka kundens relation till ett lyxvarumärke samt hur dessa påverkas vid förekomsten av en negativ referensgrupp. Vi vill vidare undersöka hur företagen gör för att undvika associeras med en negativ referensgrupp.Vår slutsats är att det är viktigare för konsumenterna att inte bli förknippade med en negativ referensgrupp då den omedvetna konsumenten inte existerar. Från företagets håll går det inte att utesluta kunder då dessa representerar en så pass stor inkomstkälla för företaget att dessa kunder är omöjliga att utesluta..

Syftet med vår uppsats är att utifrån den kundnära personalens perspektiv undersöka och analysera vilka behov de har för att kunna ge god service till företagets kunder samt att ta reda på hur den interna marknadsföringen kan formas för att utgöra ett stöd åt den kundnära personalen. Vår frågeställning är; Vad uppfattar kundnära personal som centralt i den interna marknadsföringen för att den ska fungera som ett stöd i deras dagliga arbete med att tillhandahålla kunder en god service? Vi har kommit fram till att det finns ett behov i att utveckla strategier inom IM utifrån den kundnära personalens perspektiv. Vi menar att de behöver få ett antal grundförutsättningar uppnådda inom IM för att de ska kunna ge god kundupplevd service. Dessa har vi funnit vara; en stödjande ledningsstil, intern kommunikation via IM, handlingsfrihet och handlingsmöjlighet samt utbildning och tekniskt stöd.

Saftfabriken var i behov av en ny hemsida med nya funktioner och ny fräsch design. Beställaren ville ha en välkomstsida där grundläggande information kan hittas för kunden. Saftfabrikens kunder lämnar in äpplen som görs till must som de kan köpa. Företags och privata kunder kan även köpa ostlöpe, för denna tjänst ville beställaren ha formulär som skall skicka ett automatiskt mejl med uppgifter om mängd och kunduppgifter. Företagskunder skall kunna logga in och registrera sig som ny kund.Vår beställare önskade även en administratörspanel där han kan gå in och ändra texter på hemsidan.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Dagens kund har ett större behov av att konsumera upplevelser än tidigare. Detta leder till att antalet upplevelseföretag ökar. Upplevelser kan ge kunden ett värde som bidrar till en högre konkurrensfaktor för företaget än om de enbart konkurrerar med kvalitet och pris. Fastän upplevelseföretag kan ge ett unikt värde till kunden är det viktigt att de även fokuserar på relationsmarknadsföring i sin marknadsstrategi. Det innebär att det skall finnas en ömsesidighet i relationen mellan företaget och kunden.Denna studie går ut på att undersöka hur mycket upplevelseföretag som ständigt vill öka sina marknadsandelar arbetar med att skapa långvariga relationer med sina kunder.

Customer Relationship Management (CRM) ämnar hjälpa företag att förstå kunders beteenden för att möjliggöra förvärvandet av nya kunder, underhålla befintliga relationer samt skapa lojalitet. Förståelsen för hur företag bör hantera kundrelationer har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren vilket har utmynnat i relationsmarknadsföring på one-to-one nivå. ICA är det enda företaget inom den svenska dagligvaruhandeln som erbjuder sina kunder skräddarsydda, individuellt anpassade erbjudanden. Denna uppsats syftar således till att undersöka hur ICA använder CRM i ett försök att skapa mer lönsamma kundrelationer genom one-to-one marknadsföring. Studien genomfördes huvudsakligen genom intervjuer med två nyckelpersoner inom CRM på ICA.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Betoningen på produktutveckling som en dimension för konkurrens har dramatiskt ökat och anledningen till detta kan spåras tillbaka till marknadsglobaliseringen samt uppdelningen av marknader i mindre nischer. Denna marknadsglobalisering har resulterat i ett ökat tryck på dagens företag på att vara innovativa. Det har visat sig att den produkt som bäst tillfredställer kundernas behov blir mest framgångsrik varpå produktutveckling vuxit fram som en källa till konkurrensfördel där kundinvolvering ses som ett verktyg för att öka företagets möjligheter till att differentiera sig. För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan använda sig av där de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen förespråkats. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för kundinvolveringens betydelse vid produktutveckling i dagens företag.

I denna uppsats har jag undersökt vad egenföretagare på landsbygden ser som begränsningar i sitt företagande. Intresset för detta område väcktes under kursen entreprenörskap för landsbygdsutveckling, där Sveriges lantbruksuniversitet gjorde ett samarbete med Uppsala kommun i och med arbetet med deras nya utvecklingsplan. Samarbetet utfördes genom att studenterna höll i ?Landsbygd 2.0? workshops på Uppsalas bygder. Studien utgörs av tre kvalitativa intervjuer med en företagarförening och två egenföretagare.