Sök:

Sökresultat:

1548 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 12 av 104

Hur skapas ett nytt medium genom att kombinera musik med en serieroman?

Jag har skapat en kort serieroman med tillhörande cd-skiva dÀr bilderna, texten och musiken formar en helhet vilken blir som störst om alla element tas del av samtidigt. Min frÄgestÀllning har varit: hur skapas ett nytt medium genom att kombinera musik med en serieroman? Syftet med det hÀr arbetet har varit att skapa ett medium som pÄ bÀsta sÀtt drar nytta av musikens och serieromanens styrkor och att kombinera dem pÄ ett sÀtt som inte gjorts förut. Jag kommer i den hÀr uppsatsen förklara hur jag kom pÄ den hÀr idén, vad jag sedan skapade för produkt och hur min arbetsprocess sÄg ut. Slutligen resonerar jag kring vad jag kunde gjort annorlunda och hur mitt arbete kan vidareutvecklas..

Afia pÄ Àventyr i Afrika : En barnbok skriven och illustrerad med inspiration frÄn en resa till Ghana

Att filmmusiken Àr en viktig del i en film nog de flesta beredda att hÄlla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som ÄskÄdare upplever film? Med hjÀlp av tvÄ visuellt identiska filmer vars enda skillnad Àr filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer fÄr ta del av filmerna och svara pÄ frÄgor i enkÀtundersökning, vars resultat sammanstÀlls och analyseras. Med hjÀlp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frÄgestÀllningen Àr besvarad och vad det fÄr för betydelse för forskningen inom Àmnet, och inte minst hur man kan bygga vidare pÄ undersökningen för att fÄ en djupare förstÄelse för filmmusik och hur den pÄverkar ÄskÄdarens upplevelse av film..

Relationen mellan filmare, objekt och publik. : En undersökning i hur denna relation pÄverkar hur betraktaren uppfattar och tolkar en film.

Hur viktig Àr relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrÄn hur denna relation ser ut? Genom en enkÀtundersökning via internet har ett Hur viktig Àr relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrÄn hur denna relation ser ut? Genom en enkÀtundersökning via internet har ett tjugotal personer fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende deras kÀnslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel pÄ relationen mellan filmare, objekt och publik. Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlat Àmnet pÄ bÀst sÀtt. Respondenterna i undersökningen har fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de anser att personerna i filmerna framstÄr i de olika versionerna och vilken av dessa filmer som varit mest intressant och bÀst lÀmpad för att berÀtta om dessa mÀnniskor. Jag har tittat nÀrmare pÄ hur denna relation har förÀndrat filmens budskap och dess pÄverkan pÄ betraktaren.tjugotal personer fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende deras kÀnslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel pÄ relationen mellan filmare, objekt och publik.Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlatÀmnet pÄ bÀst sÀtt.

Ett annorlunda förÀldraskap - En kvalitativ studie om familjerÀttssekreterares syn pÄ förÀldraskap och beslutsfattande vid internationella adoptioner

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

Kan bedömning bli likvÀrdig? : En studie av bedömning av niondeklassares musikskapande

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Det var en gÄng en pojke som inte ville vara hjÀlte

VÄr undersökning handlar om hur barn och lÀrare relaterar till och talar om könsstereotyper med utgÄngs punkt i filmer som bygger pÄ Walt Disney. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur barnen och lÀraren uppfattar Disneys karaktÀrer utifrÄn ett genusperspektiv. Vi har gjort intervjuer med bÄde barn och lÀrare i Ärskurs 2 och förskoleklass. Vi har Àven observerat barnens lek i förskoleklassen. UtifrÄn vad som kommit fram ifrÄn teori, intervjuer och observationer sÄ har det kommit fram att det Àr fortfarande samma ?traditionella? könsstereotyper inom bÄde skolan och i Disneys filmer..

Konflikthanteringssystem i mikro- och smÄföretag

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..

Svenskhet och annorlundaskap : En analys av kurslitteratur inom en förskollÀrarutbildning

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstÄs via kurslitteratur pÄ en förskollÀrarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar omrÄdet mÄngkultur. Detta för att undersöka en i förskolans lÀroplan uttryckt spÀnning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen Àr frÄn ett lÀrarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten Àr att synliggöra normer som framtrÀder i kurslitteraturen och dÄ Àven vad som kan anses som avvikande frÄn denna norm.

Den proffesisonella kedjans vÀg till snabb tillvÀxt

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillvÀxt. Kedjor Àr inte typiska tillvÀxtföretag och har dÀrför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet Àn i traditionella tillvÀxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser pÄ hur dessa stÄr bakom den snabba tillvÀxten som kedjan har uppnÄtt under en period pÄ 10Är. VÄr undersökning visar att Gina Tricot Àr den kedja som har lyckats uppnÄ störst och snabbast tillvÀxt pÄ den svenska marknaden och vi gör en nÀrmare undersökning pÄ deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar pÄ vilka bestÄndsdelar som Àr ett mÄste i en kedja för att generera och bibehÄlla tillvÀxt..

Elevers uppfattningar om mobbning : - en kvalitativ studie i Ärskurs 5

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med nÄgra elever i Ärskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning Àr, nÄgra menar att det Àr mobbning nÀr flera elever slÄr eller sÀger fula ord, andra menar att det Àr mobbning om nÄgon gÄr ensam pÄ skolgÄrden. Resultatet visar ocksÄ att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de Àr tuffa eller coola..

"Vi Àr ju inte annorlunda" : En etnologisk studie om manliga bönders identitetsskapande

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Visuell kommunikation i kinesisk kultur - en tolkningsfrÄga

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Tjejer Ă„ Tjejer

Tjejer Ä Tjejer Àr en dokumentÀr med ungdomar i Äldern 14-17 Är som mÄlgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, VÀxjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benÀmner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man mÄste leva annorlunda.

Sms-lÄn - FÀrdigreglerat?

Ragnarök Online en plats pĂ„ nĂ€tet, ett online-spel, dĂ€r mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden möts och samverkar. Det Ă€r i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. MĂ„let med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ hur mĂ€nniskor interagerar i, och skapar denna plats pĂ„ nĂ€tet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Är det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor vi kommer att möta i texten.

Budskapet i Ă„rskurs tvĂ„s lĂ€roböcker. : Är det som förmedlas lĂ€roböckerna i enlighet med vĂ€rdegrunden i lĂ€roplanen?

Syftet med denna uppsats Àr att studera budskapet i lÄgstadieelevers lÀroböcker. TvÄ lÀroböcker frÄn Ärskurs tvÄ har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. LÀromedlen har sedan jÀmförts med vÀrdegrunden.Resultatet visar att lÀroböckerna inte till fullo följer vÀrdegrundens anvisningar. Vissa delar av vÀrdegrunden, sÄsom homosexualitet och handikapp nÀmns aldrig medan andra aspekter, som religion och Àven könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket dÀrmed inte Äterger det budskap vÀrdegrunden stÄr för. MÄnga perspektiv av vÀrdegrunden Äterfinns dock i bÄda lÀroböckerna.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->