Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Att möta och stödja nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter Àr en av sjuksköterskans mÄnga uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur nÀrstÄende uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vÄrdas eller vÄrdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap i hur nÀrstÄende uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur anhöriga önskar bli bemötta.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mÀter företags prestation ut fyra perspektiv och anvÀnds för att överstÀtta eller lÀnka strategin till mÀtbara mÄl. Vidare nÀmns att budgeten Àr pÄ vÀg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC Àr vanligt förkommande i Sverige, det gÀller större företag likvÀl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande Àr av intresse grundas av efter en jÀmförelse med budgetering.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess pÄverkan pÄ miljön, kopplingen mellan HD:s tre kÀrnvÀrden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag pÄ fortsatt arbete. HD:s materialflöden bestÄr frÀmst av material för tryckningen men Àven en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning stÄr pÄ dygnet runt, Äret runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet Àr beroende av transporter, bÄde av material och personer.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.