BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Bakgrund: Att vara närstående åt någon som befinner sig livets slut är en stor påfrestning där delaktigheten blir central. Hur närstående upplever delaktigheten är beroende på hur information ges. Att vara delaktig innebär att ha en del i, att vara närvarande och medverka i vården av en annan person. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande betraktas personer i sitt totala sammanhang där även de närstående hamnar i fokus. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i samband med vård i livets slutskede.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier.Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet.Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Bakgrund: I dagsläget upplever verkstadschefen vid OPS att materialplaneringsprocessen skulle kunna effektiviseras. I dagsläget är det oklart hur processen utförs och vad logistikerna lägger ner tid på i varje aktivitet. Genom en kartläggning och jämförelse med en annan verkstad vid Xylem Inc. i Emmaboda finns möjligheten till att se på vilket sätt andra verkstäder arbetar med materialplaneringsprocessen.Syfte: Att identifiera nuläget genom att beskriva och kartlägga materialplaneringsprocessen vid de två verkstäderna OPS och OPX för att identifiera var det förekommer skillnader mellan de två verkstäderna och vad som orsakar onödig tidsåtgång. Syftet är också att utifrån jämförelsen ge förbättringsförslag för att tidseffektivisera materialplaneringsprocessen vid verkstaden OPS.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på verkstäderna OPS och OPX på Xylem Inc.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker.Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats.Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®).

Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Bakgrund Bakgrundskapitlet innehåller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som är ramfaktorsteorin. Därefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lärares tjänst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lärares arbete. En del av kapitlet lyfter frågor gällande stress. Kapitlet redo-gör också för tidigare forskning inom ämnet.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet.