Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förĂ€ndring under landets senaste tioĂ„rsperiod dĂ„ islamister och sekularister skiftat instĂ€llning i frĂ„gan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken pĂ„ att gĂ„ med i EU medan de sekulĂ€ra sĂ„ kallade kemalisterna företrĂ€dde landets aspirationer att gĂ„ med i unionen. VĂ„r studie gör ansprĂ„k pĂ„ att förklara nĂ€r, varför och hur islamisternas skifte gĂ„tt till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi anvĂ€nt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förĂ€ndring.Med utgĂ„ngspunkt i modellen finner vi att anledningen till förĂ€ndringen i EU-frĂ„gan beror pĂ„ en kombination av:- strukturella internationella förĂ€ndringar:· EUs utvidgning· EU ? ej lĂ€ngre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förĂ€ndringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade instĂ€llningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad hĂ€ndelse:· ?MinimilitĂ€rkuppen? 1997Dessa hĂ€ndelser intrĂ€ffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Demenssjukdomar gÄr inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsÀttningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i frÄga samt nÀrstÄende. I vÄrt samhÀlle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslÀngd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilka sÀtt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgÄngspunkt i systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrÄn sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, dÀr artiklar bÄde utgick ifrÄn kvalitativa samt kvantitativa studier.

Antalet Ă€ldre personer med hörselnedsĂ€ttning som lever inom Ă€ldreomsorgen i Sverige Ă€r stort. Av den anledningen Ă€r det viktigt att personalen inom Ă€ldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelĂ€genheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kĂ€nnedom undersköterskor pĂ„ vĂ„rdbostĂ€der inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsĂ€ttning hos Ă€ldre samt deras kĂ€nnedom om hörhjĂ€lpmedel och kommunikation med Ă€ldre personer som har hörselnedsĂ€ttning. Studien avgrĂ€nsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkĂ€t som delades ut till 60 undersköterskor pĂ„ sex olika vĂ„rdbostĂ€der i kommunen.

Sammanfattning:RÀtten till försvarare vid polisförhör Den gÀngse uppfattningen bland allmÀnheten verkar vara att det alltid finns en försvarare nÀrvarande, nÀr en person som Àr misstÀnkt för brott, blir förhörd av polis och att detta Àr en mÀnsklig rÀttighet. Men hur ser det ut i verkligheten och kan det överhuvudtaget sÀgas finnas nÄgon sÄdan rÀtt för den misstÀnkte? Dessa tvÄ frÄgor har jag försökt besvara i denna uppsats. Uppsatsen bygger dels pÄ en stickprovsundersökning frÄn Göteborgs tingsrÀtt och dels pÄ en genomgÄng av regler och praxis utifrÄn rÀttegÄngsbalken och Europakonventionen. Min slutsats blir att rÀtten till en försvarare vid polisförhör Àr svag och att möjligheten att bitrÀdas av en försvarare vid dessa förhör inte heller anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning.

Med hjÀlp av denna undersökning har jag velat ta reda pÄ vad som gör att grundskolans elever vÀljer hantverksprogrammet inriktning trÀ och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsÀtter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkÀtundersökning och en gruppintervju för att fÄ fram svaren pÄ frÄgorna. I enkÀten vÀnde jag mig till de elever som tidigare gÄtt hantverksprogrammet inriktning trÀ. I gruppintervjun vÀnde jag mig enbart till flickorna som gÄr utbildningen för tillfÀllet, för att fÄ ett kvinnligt perspektiv pÄ frÄgorna.

Detta Ă€r en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien Ă€r innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta pĂ„ obekvĂ€ma tider. Är de tvĂ„ sfĂ€rerna, arbetssfĂ€ren och familjesfĂ€ren, relaterade till varandra eller Ă€r de tvĂ„ helt skilda sfĂ€rer? Kan det uppstĂ„ konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet Ă€r att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbitrĂ€den. Olika teoretiska perspektiv presenteras pĂ„ aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Landstinget i Östergötland har problem med stĂ€ndigt vĂ€xande informationsmĂ€ngder i patienters journaler. Anledningen till att detta Ă€r ett problem Ă€r att journalen blir svĂ„r att överblicka vilket gör det svĂ„rt för exempelvis lĂ€kare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och dĂ€rmed svĂ„r att söka i. Det tar lĂ„ng tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmĂ€ssigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie Ă€r dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav pÄ sjÀlvstÀndighet. Den tjetjenska sidan karaktÀriseras idag av tvÄ vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland Ä andra sidan hÄller hÄrt pÄ sin territoriella rÀtt och situationen Àr dÀrmed lÄst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrÄn den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett sÄ kallat ripe moment, för att kunna uppnÄ en lösning. För att freden skall bli bestÄende, Àr det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pÄgÄr, Àr att den inte kommit in i ett ripe moment Ànnu.

I Sverige har varje svensk medborgare rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte Àr sekretessbelagda. Att en allmÀn handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen dÀr det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebÀr att sekretesslagens regler blir tillÀmpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos FörsÀkringskassan som Àr skyddade av sekretess och vilka som fÄr lÀmnas ut. Av uppsatsen framgÄr att det Àr FörsÀkringskassans handlÀggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lÀmnas ut eller inte. I vissa fall kan handlÀggare dock överlÀmna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgÄr hur bedömningen bör gÄ till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

Uteförskolorna har ökat och dÀrmed förÀldrars och förskollÀrares möjligheter att vÀlja barnomsorg/arbetsplats. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar förÀldrar och förskollÀrare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vÄr undersökning har vi fÄtt fram via enkÀter till berörda förÀldrar och förskollÀrare pÄ de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgÄtt ifrÄn Àr dels knuten till förÀldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva bÄde förÀldrar och förskollÀrare Àr till uteförskolan.

Att bli förÀlder Àr en stor hÀndelse i livet. Graviditeten Àr en tid dÀr bÄde fysiskaoch psykiska förÀndringar pÄverkar livet för bÄda parter och ocksÄ en tid attförbereda sig inför förÀldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svÄrigheter som fÀder upplever i samband tidigt förÀldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVÀsternorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Dagens skola Ă€r pĂ„ vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den mĂ„lstyrning som idag Ă€r tydligt markant förekom redan under förra seklets början men dĂ„ i form av specifika Ă€mnesmĂ„l. Över tid har dessa mĂ„l kommit att revideras i mĂ„nga led och resulterat i den mĂ„l- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mĂ„l- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lĂ€rarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete Ă€r att fĂ„ insikt i och förstĂ„else för hur lĂ€rare i den mĂ„l- och resultatstyrda skolan möter kraven pĂ„ didaktisk kompetens.

MÄnga företag och organisationer har i dagens samhÀlle implementerat nÄgon form av informationssystem, detta frÀmst för att effektivisera informationshanteringen och pÄ sÄ sÀtt effektivisera hela organisationen. MÄnga IT-projekt av den hÀr typen anses dock bli misslyckade, mÄnga hÀvdar dÄ att en grundförutsÀttning för att fÄ lyckade IT-projekt Àr att anvÀnda sig av anvÀndarmedverkan, medan andra menar att anvÀndarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsÀttning i argument kring anvÀndarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt anvÀnder sig av anvÀndarmedverkan idag. De svar vi fick angÄende hur, visar att personer inom IT-projekt vÀljer Àr att anvÀnda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den anvÀndargrupp de tillhör. Det bör Àven finnas skillnader i hur anvÀndarna i referensgruppen ska vara, sÄ att inte bara personer med ?datorvana? eller de pÄ chefsnivÄ tas med.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.