Syftet med föreliggande studie var att undersöka Anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från Anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från Anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till Anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid..

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av Anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frågeställningar är: ? Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn.

INLEDNING: Med växelvis boende avses att barnet vistas ungefär lika mycket, och harett varaktigt boende hos båda föräldrarna. Familjerättsliga reformer har under desenaste decennier underlättat för föräldrar att dela lika på ansvaret om sitt barn, vidskilsmässa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nysepareradesmåbarnsföräldrar idag, väljer att låta sitt barn bo växelvis. Enligt föräldrabalken ärdet vad som är bäst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenskamyndigheter rekommenderar att växelvis boende ska beslutas restriktivt för barnunder tre år.SYFTE: Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på om det är övervägande gynnsamteller ogynnsamt att ha ett växelvis boende för barn i åldern 0-2 år, utifrån ettanknytningsteoretiskt perspektiv.

Syftet med studie är att undersöka   hur förskolans personal beskriver sitt bemötande till barn med separerade   föräldrar. Genom att intervjua sex pedagoger med utgångspunkt från hela   arbetslaget har vi kunnat skönja personalens bemötande mot barn och   föräldrar. Vi har valt att se på bemötandet genom att använda oss utav   Anknytningsteorin. Resultatet visar tendenser på att personalen utgår ifrån   barnets bästa och lyfter situationen när personalen anser att behovet finns,   men även att föräldrarnas handlande i en separation spelar en stor roll för barnens välbefinnande..

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av Anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av Anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit Anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar Anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.