Föräldraskap är en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av föräldrastöd. Mindfulness har på sistone fått alltmer uppmärksamhet som en effektiv metod inom många terapeutiska och hälsofrämjande sammanhang. Jag frågade mig därför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhållningssätt som även kan främja föräldraförmågan. Syftet och frågeställningarna med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras föräldraförmåga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med föräldrar som praktiserade mindfulness i sitt föräldraskap. Resultatet stämmer väl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av föräldrarnas mentaliseringsförmåga för en trygg Anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhållningssätt som främjar föräldrarnas förhållande med sig själva och sina närmaste.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett Anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor.

IntroduktionDet är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja Anknytningmellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främjaAnknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård.MetodKvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats.ResultatI resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta ochuppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det attfrämja Anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning tillAnknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är henneshuvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i Anknytningsprocessen när deskrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på.DiskussionI hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på derasvillkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjerföräldrarna.

?African Solutions to African Problems? är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga nyttan med branschkontoplaner. Detta görs genom att påvisa eventuella fördelar respektive nackdelar. Vidare vill vi kartlägga hur branschkontoplaner uppfattas av de parter som använder den samt att förstå vad som görs för att motivera användandet av branschkontoplaner och om dessa medför ökade jämförelsemöjligheter.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och kommer beskriva problemet utifrån skaparnas perspektiv. Undersökningen präglas av tvärsnittsdesign och kommer ske med semistandardiserade intervjuer av semistrukturerad karaktär. Frågorna som ställs återfinns i våra intervjuguider och respondenterna har valts ut med tanke på deras Anknytning till BAS, BAS lantbruk eller FastBAS.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, Anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen.I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i Anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i Anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med Anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt Anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Ledarskapsutbildning är idag en miljardindustri i Sverige. Det är av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt ställs det krav på ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bästa verktygen för dagens organisationer att säkerställa ett ledarskap somär konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer påmarknaden.Samtidigt så pekar studier på att det finns begränsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen är. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förståelse för ifall chefer finner värde i den ledarskapsutveckling som de genomgåroch huruvida de använder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.