I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.

Introduction: Reducing social inequality in health is a prioritized goal for public health on the global as well as the national and the local levels. Hälsoteket operates through health promotion to reduce inequality in health in the district of Angered in Göteborg, through the improvement of living habits and the wellbeing of the population.Aim: The aim of the study was to evaluate Hälsoteket in Angered through its participants? subjective experiences. Subsidiary aims were to explore participants? perceptions and opinions about Hälsoteket in Angered, how they perceive the health impact of their participation and their motivations for participating.Method: A qualitative method was used to fulfill the aim.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga männen med utländsk bakgrund i Angered. Vi vill förändra de stereotypa föreställningar som florerar i samhället och synen på förorten som media upprätthåller. Forskningsfrågorna vi har använt oss av är som följer: Hur sysselsätter de sig? I vilken utsträckning är de integrerade i det svenska samhället? och Vilka svårigheter möter de vad gäller integrationen? Materialet insamlades genom åtta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjälp av meningskodning och tolkade det sedan med hjälp av den postkoloniala teorin.

Authors: Fanny Edstam & Joacim KettilTitle: Between Askim and Angered. A quantitative research of media's presentation of individuals in different socio-economic residential areas.Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 41Gothenburg is a city that struggles with the issues of segregation. Residential areas like Askim are poorly integrated and areas like Angered have a high amount of immigrated inhabitants. Our hypothesis, with this in mind, is that one can assume media reports from different socio economic residential areas in different ways. The assumed difference in reporting can have aneffect in the readers beliefs that an area can be better or worse than it actually is.

I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling.

Title: A Culture School?s (?En Kulturskolas?) work in an multicultural areaThis research is a study of Culture Schools in Angered which include both Lärjedalens and Gunnareds Culture Schools. The Culture Schools of today reach only a limited part of our society, and for this reason the purpose of this research has been to study a school in a multicultural area. To learn from others? experiences is an important step in work with school development.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lågutbildade och personer med låg social status har visat sig ha en sämre hälsa. En betydande orsak för den sämre hälsonivån är livsstilsfaktorer så som kost, fysisk aktivitet, eller brist på sådan, och stress. Dessa faktorer kan påverkas, någonting som Hälsoteket i Angered vill underlätta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen. Men upplever folk att de kan påverka sin hälsa? Syftet var att ta reda på om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan påverka sin hälsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Juvenile criminality has been widely discussed in the public debate. But what is there to do about a phenomenon like juvenile criminality in Sweden. Many studies have shown the potential of lowering juvenile criminality if different actors would collaborate. This research aims to explore preventive work and cooperation between different actors working with youth in risk of crime in Angered, with a focus on Hjällbo and Hammarkullen. The study is based on social and situational theory.