Detta examensarbete är en förstudie för att undersöka möjligheter och hinder med utveckling av applikation till mobila enheter. Rapporten innehåller ettcase med Patrafee1, ett företag som jobbar med immaterielrätt och som är intresserad av att hitta en lösning till deras klienter som ger möjlighet att få tillgång till deras portfölj med ärenden inom immaterialrätt utanför kontorets väggar.Förstudien är tänkt som att fungera som tekniskt underlag till beslutsfattare som stöd i ett beslut om att starta ett projekt och vilken plattform som är mest lämplig.Genom teoretiska studier och genom att utveckla prototyper visar denna förstudie alternativet med en webbapplikation skulle man uppfylla kraven..

Marknaden för mobila system har utvecklats enormt snabbt de senaste åren. Idag är det ett område med en allt större omsättning och det har vuxit fram som en helt ny gren inom Software Engineering. Utvecklare av mobila applikationer står ständigt inför en utmaning när det gäller att välja vilket mobilt system man ska satsa på när man utvecklar applikationer. Valet av system kan vara helt avgörande för om man hittar rätt målgrupp av konsumenter och därmed kan generera tillräckligt med omsättning för att driva lönsam utveckling av applikationer. Det räcker inte att enbart kolla på vilket system som har mest användare eller vilket system som genererar mest omsättning, utan man bör noggrant överväga de förhållande som gäller för just den applikation som ska utvecklas. Genom att följa denna guiden och överväga de olika faktorer som vi har sammanställt så kan man som utvecklare göra ett val som är baserat på aktuella marknadsundersökningar.

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

Den här rapporten hanterar ett uppdrag från företaget Logica gjort som ett examensarbete på utbildningen Högskoleingenjör inom Datateknik, programmet Webbutveckling/Programmering och datanät, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Uppdraget gick ut på att kontrollera om ett system skrivet i programmeringsspråket PL/SQL går att konvertera till Java. Programmet i fråga var ett reskontrasystem.Syftet med projektet var att företaget skulle kunna konvertera deras system på ett så kostnadseffektivt och tidsbesparande sätt som möjligt. Frågor som rapporten har tagit upp är huruvida det finns konverteringsverktyg som kan göra detta och om i så fall det finns några ?Best-practises? angående detta.

The purpose of this thesis work is to create a prototype for an augmented reality application that isaimed to support service technician when performing service and maintenance of machines andengines. The prototype will be used for investigating what technical limitations there is and toestablish basic usability for the user interface. The method that is used is user studies and analysis toevaluate use cases and user stories. An iterative work process is then applied for design and theprototype is continuously user tested.The resulting prototype uses a Samsung Galaxy Tab 2 running on Android operating system. Theframework used for augmented reality is NyARToolkit which handles marker recognition andconnections to Android.

MobileReader är en mobil RFID (Radio Frequency Identification) applikation. Syftet med denna applikation är att skapa en RFID-läsare som skall gå att bära med sig ute på fältet. I första hand kommer läsaren att kunna läsa passiva RFID-taggar på Lågfrekvens-bandet (LF) samt att vara anpassad för nyare mobiltelefoner av tillverkaren Sony Ericsson. Detta examensarbete resulterade i ett program avsett för en Atmel ATmega16 mikroprocessor. Mikroprocessorn tar emot data från en befintlig LF-läsare via ett protokoll vid namn Wiegand 44.

Thule Sweden AB utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta och funktionella lasthållarsystem för bilar. De erbjuder en mycket stor bredd av olika lasthållare till över 1500 bilmodeller. De tillverkar lasthållare som cykelhållare, boxar, skidhållare, hållare för vattensport och andra tillbehör. För att en bil skall kunna bära en takbox måste det tillverkas en lasthållare som placeras mellan biltaket och takboxen. En del i denna lasthållare kallas för takbleck och dess form tas fram med en speciell takskanner vilken analyserar biltakets form vid kanterna.Till detta har en mjukvara tagits fram som Thule kan använda för att söka/lägga till/redigera takbleck, istället för att manuellt söka i en pärm bland 700 olika ritningar.

For several years Uppsala University together with several companies has been involved in a WISENET project aimed at improving railway transport security. By placing a sensor system near the wheels of each wagon, the temperature of the bearings can be measured and transmitted to a collector placed centrally on the wagon. This in turn transmits the collected data to RFID receivers placed intermittently along the railway.As the signals are transmitted wirelessly, problems may occur as the antennas get dirty or coated with ice and snow. To determine the effects of these coatings, several tests were performed examining the reflection coefficient S11, the impedance Z11 and the efficiency eta of an antenna, and how they varied when various coatings were placed over the antenna. Examined coatings were ice, snow and water to determine the effects of weather, and various metal-based coatings: powdered iron both pure and partially oxidized, and iron ore granules.

Denna rapport tar upp teorier och metoder kring användbarhet i skapandet av en Flash-applikation. Rapporten beskriver steg för steg i skapandeprocessen, hela vägen från att ta fram behov och användningsområde till att skapa innehållet och slutligen en utförlig redogörelse för hur applikationen sammansätts. Metoderna som använts är huvudsakligen ITK (Identity Tool Kit) och scenarier enligt Alan Cooper. Vidare har metoder för hopsättning och visualisering av applikationen använts med stöd av Nielsen och Raskins användbarhetsprinciper. Resultatet visar att för att använda ITK i syfte att kartlägga en verksamhet, kräver detta en stor förståelse och modifikation av denna.

Programmet schemaläggaren har funnits sedan 1994, och används på arbetsplatser för att på ett strukturerat sätt lägga scheman för de anställda. Programmet har sedan starten varit sådant att man själv ska skapa alla scheman och även koppla dessa till de anställda, men det finns en önskan att programmet ska vara mer användarvänligt och lättanvänt. Ett steg i utvecklingen är att skapa en automatisk schemaläggningsguide som gör det mesta av jobbet åt användaren.Etex AB, som detta examensarbete är gjort åt, avser att med detta examensarbete skapa en prototyp på en sådan schemaläggningsguide som ska implementeras i det befintliga programmet. Denna guide ska alltså skapa scheman utifrån given data och sedan koppla dessa scheman till de anställda som valts. Allt detta ska ske automatiskt.

Ordbehandlaren är idag det verktyg som är vanligast vid författande av uppsatser och rapporter. Anledningen till ordbehandlarnas popularitet är att de ger stor kreativ frihet till anv ändarna. I takt med att ordbehandlarna har blivit allt mer avancerade, har också fler och fler funktioner f ör typsättning och utforming av dokumentens utseende utvecklats.Detta kan vara h ämmande för den kreativa skrivprocessen. Detta examensarbete visar hur man kan l åta själva skrivprocessen vara separerad från typs ättningen och utseendehantering. Genom att med hjälp av olika tekniker utveckla en webbaserad applikation visar denna uppsats hur separationen kan fungera i praktiken.Resultatet av examensarbetet är en prototyp av en webbaserad applikation som är tänkt att underl ätta författandet av uppsatser..

SWECO Position har kommit med idén att skapa en georeferering av digitala foton. Tanken är att utnyttja tidpunkten som lagras i ett digitalt foto samt tidpunkten för spårpunkter i en GPS. Genom att matcha dessa tider kan en koordinat kopplas till varje foto och fotot kan sedan via en symbol presenteras på en kartbild. Examensarbetets syfte är att undersöka om det finns intresse för en sådan applikation på marknaden och hur den i så fall skulle fungera. Målet är att projektet skall presentera en metod för hur man går till väga för att georeferera foton, tillsammans med en prototyp som visar att det fungerar praktiskt.

Webbaserade informationssystem är idag en vanlig metod för företag att effektivisera sin verksamhet. Genom att använda sig av webbapplikationer så som web-services, kan resurser och data enkelt delas inom företaget på lokal och även global nivå över internet, genom att dessa resurser och data hämtas via web-servicen från centrala databaser. Examensarbetet utfördes hos Syntronic Software Innovations (SSI) i Gävle och det är utifrån deras specifikationer och krav som systemet har utvecklats. Denna uppsats redogör för hur ett sådant webbsystem kan utvecklas, samt vilka tekniker och verktyg som finns tillgängliga idag lämpar sig bäst för ändamålet. För att kunna svara på dessa frågor kommer forskningsmetoden design science att användas.

Mikrotransaktioner är en stor del av dagens internethandel. Det används flitigt på både websidor och i datorspel. Denna rapport tar upp hur ett företag eller en privatperson kan, genom A/B-testning, testa vilken transaktionstyp som är bäst för just deras applikation. Problemet är att det finns många olika transaktionstyper att välja mellan och att det inte finns något bra sätt att få fram vilket som är det bästa för just din applikation. För att försöka hitta den optimala transaktionstypen utnyttjades en testapplikation med olika transaktionstyper.

Dennauppsatsundersökerhursynkroniseringmellantrevaldaplattformarsdatabaser(iOS,Android,MySQL)kanutföraspåbästasätt.Utifrånvårprimärdatasomärvetenskapligaartiklarskrivnaiämnet,samttidigareforskningochvårsekundärdatasomärvårtexperimentCrossSync,samtenintervjumedFredrikÅlundpåMimer,harvimedettkvalitativtsynsättsettpådeolikabeståndsdelarnasomkrävsförattkunnautförasynkroniseringmellandessaplattformar.Vårtresultatvisarpåattenlångsamsynkroniseringsmodellmåsteanvändas,därheladatabasenidenenaenhetenjämförsmedheladatabasenpåservernvidvarjesynkronisering.Detvisarocksåpåattsynkroniseringenmåsteanpassaseftermobilernasbegränsaderesurser..