Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity.

The aim of this Masters thesis is to examine the role of librarian in order to illustrate how the librarians work, how their competence and education have changed and developed during the last decade, and ultimately to see what the role of librarian looks like in the 21^st century. After describing the librarians work, competence and education in the 21^st century, we discuss whether or not the changes that have arisen during the last decennium have affected the possibilities for librarianship to develop into an accepted profession. The method of investigation is a qualitative analysis of printed sources. As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbotts theory of professions is used. We also use Per Tengblads analysis model, which includes six important steps in analysing the professionalism of an occupation.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children?s needs with personalized interventions.

The aim of this study is to describe how Swedish research librarians feel that their work has been affected by electronic journals. The study focuses on medical electronic journals accessed through consortia agreements via Bibsam, the Royal Librarys Department for National Co-ordination and Development. This thesis includes two main parts: a literature survey and an empirical study. The literature survey shows that since the 1990´s most research libraries are hybrid libraries including both printed and electronic information sources and that librarians tasks to seek and organize information have remained but the tools have changed. Qualitative interviews were performed with four librarians at two university libraries and one university college library on how their work with electronic journals differed from their work with printed journals, which new tasks the electronic journals have brought and which have disappeared and how the librarians professional role has been affected.

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början på 1800-talet i USA. Materialet som studien är konstruerad på består av en undersökning gjord på sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjälp av Etzionis teori om tvångsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet. .

The aim of this Master?s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning.Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori.

The subject of this dissertation is the autobiographical novel Arnold by the Swedish writer Emilia Fogelklou (1878-1972). By combining Gérard Genette?s narratology and Andrew Gibson?s narrative ethics this study seeks to examine through what means the relationship is being told and with what ethical consequences different strategies are used to tell one?s experiences from life. The narrative analysis focuses on how the narrator is engaged in the narrative, how the bond between narrator and characters can be described, what is known to whom and how, and what is beyond the narrative?s limits.

The relationship human has to animals are complex and I discuss this from a theological and philosophical perspective in this essay. I ask on what grounds, with what arguments and how one could live with an inclusive ethic. I discuss the philosopher Peter Singer and the theologian Andrew Linzey to see their agreements and differences. Linzey has a mystic influence built into the theological perspective. Swedish activists and authors Pelle Strindlund and Annika Spalde call their way of life the ?Way of love? and show an animal-inclusive ethic built on a Christian mystic ground..

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

The purpose of this study is to examine and compare librarian profession with different professional theories. The intention is to describe how the librarian profession meets the different professional criteria and to what extent the librarian profession can be said to be professional in expertise, service and autonomy. Nolin?s modern theory provides an opportunity to analyze occupational groups based on professionalized basic concepts. The analysis of relevant material showed that the librarian is a service profession with high skills, but does not hold a high degree of autonomy.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.