Title: A new battle, the same bottle: A case study of the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments.Author: Anna von Friedrichs Grängsjö & Niklas SvanlindhTutor: Jessica GustafssonPurpose: To overview the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments. Absolut Vodka is a brand that reaches a vast range of consumers through a single consistent marketing strategy. The hypothesis was that one can reach many different market segments with the marketing of a product by constantly keeping some components of the communication the same while constantly changing others. Key questions to be answered are: How do Absolut Vodka address their target audiences in their visual communication? Which market segments does the visual communication of Absolut Vodka seem to address?Method/Material: The research was conducted through a qualitative research study in which four Youtube videos by Absolut Vodka were analyzed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Titel: Friendvertising - De som delar men inte tror sig delaFörfattare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda HallUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 61 sidor inklusive bilagorAntal ord: 17 953Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertisingMetod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuerMaterial: Fem fokusgruppsintervjuerHuvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt tilltillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, attdet har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer somdelar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delarmaterial i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

AbstractTitle: Level/Degree/Grade:Authors:Supervisor:Research question:Purpose:How the bank may improve its financial counselling ? A qualitative case study.Bachelor Thesis; Business administration; Corporate finance.Andreas A?strand, Anton Persson, Kristoffer Wedebrand.Hans Mo?rner.How may the bank improve its financial counselling to private investors using portfolio theory?Our purpose is to examine the advice, with basis in portfolio theory, the bank?s financial advisors provide to their clients, the investors, and how they can improve. If we can identify and point out areas of improvement in the financial counselling, we hope to raise the question and contribute with an improved financial counselling. Another positive effect we are hoping for is to improve the situation for the investors whereas all parties benefit from an improved portfolio selection.This study is conducted through a qualitative case study, where we used a deductive approach and collected our data through personal interviews.The conclusion that emerges is that the financial counselling could potentially be improved if financial advisors improve their knowledge in portfolio theory.The originality shapes through the opportunity to investigate a specific bank and because of that an opportunity to examine a specific case more thoroughly was created. Our thesis contributes with opening La?nsfo?rsa?kringar?s and other banks? eyes to how their financial counselling could be improved through new knowledge in portfolio theory.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bachelor thesis, Degree of master in Science and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University, Management, 2FE01E, Spring Semester 2013Author: Johanna Björklund, Sarah Gustafsson and Sofia NicklassonMentor: Anders HytterTitle: Retention: Why stay when your options are unlimited? Background: Employee turnover is a problem today, and companies face increasing challenges when it comes to retain employees within the organization, so called employee retention. This is a present concept and theory holds that more organizations realize that they need to put more focus on retention as one of their business goals to remain competitive. It?s important that organizations understand individuals' different needs and the factors that make them satisfied in their professional life.

The purpose of this project is to get a fully functional, automatic steering system and a variable breaking system with an emergency breaking function to an off road vehicle. This off road vehicle is supposed to work as an aid in military situations. A team of two, Sebastian Attervall and Nichlas Gustafsson, got an order from Jonas Nyårds and the PreeRunners Project to construct a steering system that could manoeuvre an off road vehicle without any human involvement. To make this possible the vehicle would be guided by onboard sensors, cameras and computers. The team where also assigned to construct an automatic breaking system, there also no human would be involved.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Logistikfördjupning,2FE02E,VT 2011Författare: Ensar Dokaj, Mattias Klasson & Rawa NouriHandledare: Helena ForslundExaminator: Åsa GustafssonTitel: Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag XFöretagspresentation: Företaget X är beläget i södra Sverige och har för närvarande10 anställda och med en omsättning på cirka 20 miljoner kronor.Bakgrund/problemdiskussion: Logistiken har blivit allt viktigare för företagslönsamhet där kunder kräver snabba leveranser och hög tillgänglighet på artiklarna.Företaget X köper i dagsläget in färdiga artiklar vilka benämns tradingartiklar, dessabinder kapital i ett färdigvarulager fram tills artikeln skickas till kunden.Företaget vill se över möjligheten till att reducera kapitalbindningen i lager förtradingartiklarna.Syfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter det finns till en reducering avkapitalbindning i lager för företagets tradingartiklar. För att kunna uppnå detta ärdelsyftena att identifiera företagets kapitalbindning i lager och lagertillgänglighetenför företagets tradingartiklar.Metod: Uppsatsens undersökningsdesign har varit en fallstudie. Studien har haft ettdeduktivt angreppssätt utefter ett positivistiskt synsätt. Forskningsmetoden har varitförlagd på en mer kvantitativ metod, men kvalitativa forskningsmetoder har ocksåtillämpats. Datainsamlandet har skett genom primär- och sekundärdata.