Uppsatsen undersöker tre lÀrares syn pÄ kunskap i ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Syftet Àr att identifiera och analysera tre lÀrares syn pÄ kunskap. Tre gymnasielÀrare i Àmnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frÄgorna (1) Hur definierar lÀrarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lÀrarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?LÀrarnas kunskapssyn kategoriseras med hjÀlp av tre vÀlkÀnda utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lÀrande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lÀrarna har en vÀl genomtÀnkt kunskapssyn, Àven om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Det rÄder en ökad tendens för den svenska smÄspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag sÄ att andelen obligationer och aktier tillsammans med utlÀndska vÀrdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhÄllande till risk. Ett förekommande problem Àr dock att hitta rÀttvisa mÄtt, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgÄngs utveckling i förhÄllande till marknadsportföljen varpÄ det krÀvs en förstÄelse för hur en tillgÄng eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avlÀsas ur mÄtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet stÀllas mot att enbart ha analyserat betavÀrdet för portföljen för att komma fram till lÀmpliga matematiska uttryck nÀr man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begrÀnsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utlÀndska aktietransaktioner samt tvÄ olika optionsstrategier kommer ocksÄ att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

UtifrÄn tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet Àr att pröva om lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar Àven till att klargöra om lÀrares anvÀndning av matematiskt sprÄk bidrar till att eleverna kommunicerar pÄ ett matematiskt sprÄk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras pÄ tvÄ sprÄk; vardagssprÄk och matematiskt sprÄk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska sprÄket som det sprÄk elever bör kommunicera pÄ. Det framgÄr Àven i studien att lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder dÄ lÀrare ses som elevers sprÄkliga förebild.Studien utgÄr frÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att undersöka om elever pÄverkas av det sprÄk som lÀrare anvÀnder.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte Ă€ven vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i Ă„rskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Den hÀr undersökningen handlar om sprÄkutveckling med flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i förskolan för att arbeta sprÄkutvecklande med flersprÄkiga barn. Studien Àr en fallstudie med kvalitativt metodval, dÀr sex pedagoger intervjuats pÄ en förskola dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling, med hjÀlp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flersprÄkighet i förskolan och ansÄg att det var viktigt att anvÀnda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens sprÄk genom att samtala mycket med barnen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjÀlp - en demokratisk rÀttighet". Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger pÄ nÄgra skolor. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur urskiljer och kartlÀgger pedagoger pÄ aktuella skolorna elevernas matematiska svÄrigheter? Hur ser de matematiska svÄrigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svÄrigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svÄrigheter som skulle kunna leda en diagnos sÄ som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjÀlp fÄr eleverna med matematiska svÄrigheter pÄ de aktuella skolorna? VÄra teoretiska utgÄngspunkter utgÄr ifrÄn Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svÄrigheter och bedömningar samt utredningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrÄn tre olik skolor i nordvÀstra SkÄne.