AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaAndragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Denna studie undersöker självkänslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och män med olika etnisk bakgrund. Syftet är att undersöka om självkänslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig från den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens välbefinnande och självkänsla. Respondenternas ålder är 19- 25 år och har svensk respektive utländsk bakgrund där sistnämnda syftar både på första- och Andragenerationsinvandrare. Två mätinstrument används: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig själv?.

Sverige är ett mångkulturellt land och det talas över 200 språk. Trots Modersmålsundervisningoch Svenska som andraspråk vars syften är att ge elever med annat modersmål än svenskamöjlighet att utveckla flerspråkighet är det långt ifrån alla som talar sina föräldrars modersmål.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkat Andragenerationsinvandraresinlärning av sina föräldrars modersmål. I studien har åtta gymnasieungdomar med utlandsföddaföräldrar intervjuats för att få reda på deras tankar och erfarenheter om hur de lärt sig sinaföräldrars modersmål.Resultatet visar att flera faktorer tycks ha påverkat ungdomarnas inlärning av sina föräldrarsmodersmål. Det är framför allt den rika språkliga exponeringen som tycks ha haft en central roll isamtliga intervjuades uppväxt, bland annat via olika medier som till exempel parabol-tv, musik,men även genom kontak med vuxna och jämnåriga som talar samma språk. Omgivande vuxnasengagemang i deras inlärning är även det en faktor som framkommit..

The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu?s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture.