Sök:

Sökresultat:

25112 Uppsatser om Andra världar - Sida 33 av 1675

Ny i klassen : en studie av hur elever med annat modersmÄl Àn svenska samspelar med lÀrare och andra elever

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

LÀrares uppfattning om datorn som stöd : i lÀs- och skrivinlÀrningen

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

MusiklÀrares arbetssituation i grundskolan

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Vad elever kan lÀra sig om sig sjÀlva. En studie av hur flickors interaktion pÄverkar deras sjÀlvkÀnsla.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att strÀva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har ocksÄ, tillsammans med förÀldrar, ett ansvar för elevernas sjÀlvkÀnsla. En utgÄngspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap Àr en förutsÀttning för att elevers sjÀlvkÀnsla ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt och att sjÀlvkÀnslan Àr lika viktig som Àmneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers sjÀlvkÀnsla utvecklas under skoltiden Àr hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lÀr sig elever vilket vÀrde de har för andra mÀnniskor, vilket formar deras sjÀlvkÀnsla.

RevisionsbyrÄernas TjÀnsteutveckling : Hur har den avskaffade revisionsplikten förÀndrat revisionsbyrÄernas tjÀnsteutveckling?

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagÀndringen var att regeringen ville sÀnka kostnaderna för smÄ bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle anvÀnda den insparade kostnaden till att köpa andra tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna.SyfteSyftet Àr att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag har förÀndrat kundunderlaget och tjÀnsteutvecklingen för nÄgra utvalda revisionsbyrÄer. Vidare Àr syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyrÄerna anser att revisionen har för de smÄ företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyrÄer i Sundsvall har genomförts.

crisis management at one school

För eller senare kommer man som lÀrare att stÀllas inför det faktum dÀr man mÄste hantera en krissituation, dÀr en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom Àmnet krishantering Àr dÀrför ett viktigt hjÀlpmedel för hur man pÄ bÀsta sÀtt stöttar och hjÀlper barn och vuxna i svÄra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur man inom skolan arbetar men krishantering för att pÄ sÄ sÀtt samla kunskap inom Àmnet. Denna kunskap Àr ett viktigt redskap för mig i mitt kommande lÀraryrke men ocksÄ för andra som Àr verksamma inom lÀraryrket. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat tvÄ pedagoger och en rektor.

This is Spinal Tap : en narratologisk jÀmförelse mellan fiktiv och genuin musikdokumentÀr

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den fiktiva dokumentÀren ?This is Spinal Tap? och tre andra dokumentÀrer, dÀr jag anvÀnder mig av narratologisk analys för att besvara mina frÄgor kring berÀttarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berÀttarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivÄerna. Detta leder till en ingÄende analysdel dÀr jag förklarar hur ?This is Spinal Tap? samt de andra tre dokumentÀrerna Àr uppbyggda med hjÀlp av berÀttarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivÄerna smÀlter samman.

Verklighetsanknytning, personlig utveckling och praktiskt arbete : En litteraturstudie om kunskapsinnehÄllet i slöjd

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Nytta och njutning. Om blivande svensklÀrares litteraturlÀsning

Min utgÄngspunkt för den hÀr undersökningen var att de sociokulturella förÀndringar som samhÀllet genomgÄr pÄverkar litteraturen och vÄr lÀsning av den. Eftersom jag utbildar svensklÀrare sÄ var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklÀrare har för erfarenheter av litteratur och lÀsning och hur de ser pÄ sin lÀsning. Jag var ocksÄ intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om vÀrdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen hÄller pÄ att marginaliseras i förhÄllande till andra medier. Mitt material bestod av tvÄ delar, dels lÀshistorier som 22 blivande svensklÀrare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

Upplevelser av livsstilsförÀndringar: Med fokus pÄ kost och motion hos patienter med diabetes typ 2

Diabetes typ 2 Àr idag en stor vÀlfÀrdssjukdom i vÀrlden som förvÀntas öka. Med livsstilsförÀndringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas sÄ att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmÀnnyttan av hÀlsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omstÀndigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förÀndringar. Syftet Àr att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförÀndringar med fokus pÄ kost och motion. Studien Àr en litteraturstudie som bygger pÄ analys av nio kvalitativa artiklar.

Barns erfarenheter av att leva med diabetes

Diabetes hos barn medför förĂ€ndringar som pĂ„verkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes Ă€r dĂ€rför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod anvĂ€ndes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Concept art and texturing for games

Min uppgift vad att under Ätta veckor framstÀlla förlagor för samt texturer till en del av en spelbana, samt i mÄn om tid framstÀlla fÀrdiga texturer av dessa. Till min hjÀlp har jag haft tidigare koncept pÄ andra delar av spelet, samt andra, redan fÀrdigstÀllda banor. I mitt arbete Àr det viktigt att ha kontakt med projektets level samt. FrÄn AD fÄr jag konstnÀrlig feedback och Äsikter om vad som fungerar bÀttre eller sÀmre med den konstnÀrliga visionen, men jag mÄste Àven hÄlla mig till de begrÀnsningar som banans utformning och krav pÄ spelbarhet innebÀr. Det finns mÄnga frÄgor att stÀlla kring konceptframstÀllning för texturering, men de som jag har valt att centrera mitt examensarbete kring Àr: - Vilken slags konstnÀrlig information Àr vÀrdefull för en leveltexturerare? - Hur kan man effektivisera leveltexturerarnas arbete med hjÀlp av koncept konst?.

Effektiva team : Hur skiljer sig industrigrupper frÄn andra typer av arbetsgrupper frÄn en större population?

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig frÄn andra typer av arbetsgrupper frÄn en större population. I den hÀr studien anvÀndes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet anvÀnds för att mÀta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade pÄ 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande omrÄden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

Goodwill : Effekter av IFRS 3 och IAS 36

Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.

?Om samhÀllet lÀmnar dig utanför ? sÄ klart du gör brott? : en kvalitativ studie av sex ungdomars upplevelser om segregation och kriminalitet

VÄr rapport bygger pÄ nÄgra invandrarungdomars syn pÄ kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i Äldern 18-23, om deras erfarenheter. VÄr förförstÄelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade omrÄden oftare ses som kriminella Àn svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stÀmplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dÄlig anknytning till förÀldrar och andra vuxna Àr faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begÄr kriminella handlingar. I vÄr slutdiskussion uppmÀrksammar vi kopplingen som ungdomarna kÀnner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->