Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.

Bakgrund: Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument för utvärdering av patienters vitalparametrar. Verktygets funktion är att genom strukturerade observationer identifiera patienter med sviktande vitala funktioner, och således kunna vidta åtgärder innan patienten avlider eller kräver intensivvård. Nyttan av MEWS inom onkologisk heldygnsvård är än så länge dokumenterat i mycket liten utsträckning. En studie från 2012 indikerar att MEWS inte är ett effektivt verktyg för att förutse försämringar hos onkologiska patienter. Syfte: Att undersöka om patienter inom onkologisk vård uppvisar MEWS 0-17 poäng veckan innan dödsfall. Vidare ämnar författarna vilka specifika parametrar inom MEWS som orsakade förhöjda totalpoäng, samt om några skillnader föreligger mellan män och kvinnor.Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie där dokumentation av MEWS-bedömningar granskades i 70 patientjournaler.Resultat: Undersökningsgruppen hade ett genomsnittligt MEWS på 2,99 under den sista levnadsveckan. Av de enskilda variablerna inom MEWS var Andningsfrekvens den som oftast gav poäng ?1.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer.Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt.Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium.

Equine appeasing pheromone (EAP) är ett feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden med detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

Arbetet handlar om blodbank för hund och katt, det innehåller information om bloddonator, blodtappning, rutiner vid hantering av blodprodukter, vad det finns för blodprodukter och deras användningsområden, samt blodtransfusion och transfusionsreaktioner. För att bli bloddonator ska vissa kriterier uppfyllas, donatorn ska vara frisk, ha bra temperament, uppnå en viss vikt, ha bra blodvärden, inte bära på smittsamma sjukdomar med mera. Vid blodtappning på hund används oftast slutna humansystem, medans man på katt använder små specialanpassade system. Antikoagulantia och näringslösningar används i systemen så att blodet inte ska koagulera samt att blodprodukten ska få längre hållbarhets tid. Det är viktigt att blodtappningen sker med hög aseptik så risken för bakteriekontamination blir så liten som möjligt.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Arbetet handlar om blodbank för hund och katt, det innehåller information om bloddonator, blodtappning, rutiner vid hantering av blodprodukter, vad det finns för blodprodukter och deras användningsområden, samt blodtransfusion och transfusionsreaktioner. För att bli bloddonator ska vissa kriterier uppfyllas, donatorn ska vara frisk, ha bra temperament, uppnå en viss vikt, ha bra blodvärden, inte bära på smittsamma sjukdomar med mera. Vid blodtappning på hund används oftast slutna humansystem, medans man på katt använder små specialanpassade system. Antikoagulantia och näringslösningar används i systemen så att blodet inte ska koagulera samt att blodprodukten ska få längre hållbarhets tid. Det är viktigt att blodtappningen sker med hög aseptik så risken för bakteriekontamination blir så liten som möjligt.

The purpose of the study was to investigate whether or not Icelandic horses are less severely affected in clinical symptoms of cough or decreased performance than other breeds of horses. A breed variation in chronic respiratory disease severity was suspected based on clinical experience at the Institution for surgery & medicine, large animal, SLU Uppsala. A retrospective journal study of 17 Icelandic horses and 17 Swedish Standardbred horses with chronic problems with cough and/or decreased performance compared several measurements of disease severity. The clinical signs, physical examination and laboratory testing results compared were respiratory rate, abdominal breathing, lung auscultation, endoscopy results, broncho-alveolar lavage (BAL) results and the blood gases pO2 and pCO2. All parameters were available for all 34 individuals except for the blood gases, which were analysed, in only four Icelandic horses and four Swedish Standardbred horses. The only parameters that appeared different between the two groups were respiratory rate and pO2. The four Icelandic horses, which had blood gases analysed, had more severe hypoxemia.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas.Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: Andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt. Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns.

Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme.

Trakealkollaps är relativt ovanligt förekommande hos hästar men är något vanligare hos småvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och är ofta långt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgängliga behandlingsalternativen ger sällan tillfredsställande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom får anses som dålig. Syftet med den här studien var att undersöka om och i så fall i vilken grad trakealkollaps påverkar hästens användbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns någon skillnad i arbetstolerans och lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.

Trakealkollaps är relativt ovanligt förekommande hos hästar men är något vanligare hos småvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och är ofta långt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgängliga behandlingsalternativen ger sällan tillfredsställande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom får anses som dålig. Syftet med den här studien var att undersöka om och i så fall i vilken grad trakealkollaps påverkar hästens användbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns någon skillnad i arbetstolerans och lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.