Bakgrund: Att leva med långvarig smärta påverkar hela människan och dennas vardag. Det är viktigt att personer med långvarig smärta känner sig betrodd av sjuksköterskan och att denna i sin tur besitter kunskap och har förståelse om smärta. Målet med vårdande är att lindra och förebygga lidande, samt att skapa förutsättningar för välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur personer med långvarig smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Vårdskador orsakar stort lidande för patienter och ökade kostnader för sjukvården. Många förbättringsarbeten med fokus på att höja patientsäkerheten har genomförts, samtidigt som sjuksköterskors missnöje över sin arbetsmiljö ökar. Syftet med studien är därför att beskriva faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser samt genom manuell sökning. Faktorerna sorterades genom att likheter och skillnader söktes.

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt problem som kan ge konsekvenser i form av lidande eller t.o.m. död för patienten. En tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna skulle kunna förebyggas bl.a. genom bättre följsamhet till basala hygienrutiner. Studiens syfte var att se vilka förutsättningar som krävs för att sjuksköterskan ska kunna påverka basala hygienrutiner och därigenom bidra till en god vårdmiljö.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

Felaktig läkemedelshantering är vanligt förekommande och orsakar lidande hos patienter samt stora kostnader för samhället. Trots att problemet är känt ses ingen minskning av prevalensen samtidigt som läkemedelsanvändningen ökar. Sjuksköterskan är till stor del inblandad i läkemedelshanteringen på sjukhusen och ansvarar för att den är patientsäker. Syftet med studien var att belysa de risker och förbättringsområden som finns i sjuksköterskans läkemedelshantering samt hur felaktig läkemedelshantering kan förebyggas. Litteraturstudiens ansats var induktiv och 18 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes.

Den yrkeskompetens distriktssköterskan besitter påverkar hennes förmåga att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna yrkeskompetensen i relation till ålder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings år och akademisk nivå. Verktyg för datainsamling var en enkät. Materialet analyserades sedan utifrån bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med ålder var de variabler med störst inverkan på yrkeskompetensen, då främst inom området medicin.

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman.

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.

Närståendes delaktighet vid omvårdnad i livets slutskede är ingen självklarhet. Palliativ omvårdnad vid livets slutskede är känsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll är att erbjuda vård till patienten och stöd till de närstående. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa aktuell kunskap angående faktorer som har betydelse för närståendes delaktighet vid palliativ omvårdnad. Fyra olika databaser genomsöktes där 22 artiklar återfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vårdpersonalen är viktigt för närståendes delaktighet.

Målet för palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för både den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vårdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. När vårdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för både den sjuke och de anhöriga när vårdpersonalen gav bra vård. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.