Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.

Abstrakt: Att vara närstående till någon som är svårt sjuk innebär ett lidande och är en stor påfrestning i livet. När detta sker uppstår ett ökat behov av tröst. Sjuksköterskor bemöter inte bara patienter utan även deras närstående. Eftersom tröst är en viktig del av vården och nära sammankopplat med hälsa bör sjuksköterskor uppmärksamma närståendes lidande och ge dem den tröst de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av tröst hos närstående till svårt sjuka personer.

Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en människas liv avslutas på dennes begäran. I de flesta delar av världen är eutanasi olagligt. Få studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt från nio vetenskapliga studier, med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Bakgrund Varje människa är unik med behov som varierar och ändras över tid. I vården av den döende människan syftar vården till att lindra och stötta i stället för att bota. Viktigt som sjuksköterska är att ha en helhetssyn som utgår från den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död är. Begreppet god död är abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död är tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, värdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig på nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet. Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser.

Bakgrund: Smärta är inte bara fysiologiska mekanismer utan smärtan påverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av långvarig kronisk smärta är vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vård är ett förhållningssätt som förbättrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjälp av tidig identifiering och behandling av smärta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smärta i livets slutskede.Metod: Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa människans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av Lundman & Hällgren-Graneheims (2012) innehållsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt två underkategorier om patienters upplevelser av smärta i livets slutskede. Huvudkategorierna är: Att leva med smärta, Tankar om döden i samband med smärta samt Vården och vårdandets påverkan på patienters smärtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smärta i livets slut hade likartade tankar om sin smärtupplevelse, smärtproblematik, sjuksköterskans förhållningssätt samt det palliativa vårdandet.

Bakgrund: MRSA, metcillinresistenta staphyloococcus aureus, ökar idag i Sverige och i hela världen och bidrar till längre vårdtider, kostsamma behandlingar och mycket lidande för de drabbade patienterna och deras anhöriga. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur patienter med MRSA upplever sin livssituation.Metod: Litteraturstudie  baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman benämnda ?Att vårdas?, ?Upplevelse av social förändring? och ?Att vara smittad med MRSA? med tillhörande subteman. Patienterna beskriver att bristfällig eller utebliven information om MRSA, dess symtom och effekter var ett problem. De beskriver också rädsla för att smitta sina närstående och vänner.

Bakgrund: Barn har fått en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det är föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. När barnet har viktproblem behöver föräldrarna stöd och hjälp, men upplever ofta oförståelse från vårdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Litteraturstudien har som mål att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) är för något, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen är drabbade av sjukdomen som ofta innebär klåda och lidande för hunden är det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriären är områden som behandlas i studien och är faktorer som direkt eller indirekt påverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet är av stor vikt för förståelsen kring CAD vilket är viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region påträffats innehållande potentiella regulatoriska mutationer på genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska Schäferhundar.