Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området..

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

The emerging Swedish suburbs of the 1960- 1970s started out as a utopian vision: a new city for the modern people. Media presented a different view and emphasized the inhuman livingenvironment and the social problems of the suburbs. Nationwide there have been local attempts to avoid this negative publicity by adjusting identified suburban problems. Due to medial presentation the suburbs are still associated with segregation, criminality and social problems. The presentation of suburbs and immigrants affects not only the process of integration and the general public idea of integration processes, but also the individual perception of themselves and their living.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, där individer frivilligt ställer upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som ständigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige från sin egen tid. Vi anser då att vår studie ökar en bättre förståelse för vad som påverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt när ideella arbetare inte får betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. Styrelsen i Andersberg IK är gruppen som ligger i fokus i studien.SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har på styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder.METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes på samtliga styrelsemedlemmar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått.