Sök:

Sökresultat:

1122 Uppsatser om Andelen säljrćd - Sida 43 av 75

Fansidans framgÄng En kvalitativ studie av företags kommunikation pÄ Facebook

Titel: Fansidans framgÄng ? En kvalitativ studie av företags kommunikation pÄ FacebookFörfattare: Lina Anglert, Daniella Pettersson och Birgitta SjölundUppdragsgivare: Start Communication och More PRKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för medier, journalistikoch kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Orla VigsÞSidantal: 64Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, ur ett kommunikationsperspektiv, beskriva vad företag som bedömsvara framgÄngsrika pÄ sociala medier gör pÄ Facebook.Metod: Kvalitativ textanalysMaterial: Fem inlÀgg vardera, med tillhörande kommentarer, hÀmtade frÄn Ätta företags fansidor pÄFacebook.Huvudresultat: De mönster vi kan se Àr att företagen i huvudsak vÀljer att kommunicera genom textoch bild. Resultatet visar Àven att lÀnkar Àr vanligt förekommande och dÄ frÀmst till företagens egnahemsidor. Vad gÀller interaktionsarbete frÄn företagens sida arbetar de sÀllan eller aldrig med direkta frÄgor till sina besökare. InnehÄllet i inlÀggen Àr till största del informerande och sÀllan av underhÄllande karaktÀr.

Utveckling av miljöredovisning - - varför ökar en del i vikt men inte andra?

Ett ökat miljömedvetande frÄn samhÀllet har gjort att förutsÀttningarna för nÀringslivet har förÀndrats och miljöfrÄgorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen vÀger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrÄgor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vÄr undersökning att utvÀrdera omfattning, innehÄll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvÀrdering omfattar svenska börsbolag noterade pÄ A-listan 2004-11-18 och har sin utgÄngspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi anvÀnde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

Leveransservice hos utvalda svenska e-handelsföretag : En studie om leveransservice som konkurrensmedel och kraven frÄn konsumenterna

Bakgrund: Svenskarna ligger idag i topp pÄ listan över andelen internetanvÀndare i befolkningen. Hela 94 procent av Sveriges befolkning anvÀnder internet och av dem har hela 84 procent nÄgon gÄng handlat pÄ internet. E-handeln vÀxer sÄ det knakar och det gör att konsumenternas krav pÄ leveransservice ökar. Man kan se det som att leveransservice har utvecklats till ett nytt konkurrensmedel för att kunna överleva pÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad.Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med studien Àr att undersöka och analysera svenska ehandelsföretags leveransservice för att bidra till en ökad förstÄelse för betydelsen av leveransservice. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrÄgor utformats:Hur arbetar utvalda svenska e-handelsföretag med leveransservice som konkurrensmedel?Hur lever utvalda svenska e-handelsföretag upp till konsumenternas krav pÄ leveransservice?Metod och tillvÀgagÄngssÀtt: Datainsamling har skett genom tvÄ metoder.

Matsituationen : En undersökning som belyser hur kockar, verksamma i förskola/skola, ser pÄ barns möjligheter att aktivt pÄverka matsituationens kvalitet och utformning

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Givet ? etableringen av en ny preposition : ?Ord mÄste, i varje enskilt fall, hÄllas ansvariga för sitt grammatiska beteende?

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak

Kontorslokaler nyttjas generellt cirka 2500 av Ärets 8760 timmar. Ett vanligt problem med kontorslokaler Àr det termiska klimatet, antingen Àr det för varmt, för kallt, eller sÄ drar det. Höga temperaturer, över ca 26°C, bidrar till trötthet, nedsatt koncentration och gör att luften kÀnns mindre frÀsch. Stora variationen av lasten mellan dag och nattetid kan ocksÄ resultera i att lokalerna överventileras under nattetid och underventileras under dagtid.Syftet med examensarbetet var att undersöka och jÀmföra Ecoclimes komforttaks lösning med andra olika vÀrme och kylsystem i kontorslokaler. Att undersöka vilka eventuella fördelar Ecoclimes komforttak har gÀllande komfort, kyla, ventilation och ur energisynpunkt.

Möjligheter till val av assistansanordnare: en studie ur brukarperspektiv

Syftet med insatsen personlig assistans Àr att ge personer med funktionsnedsÀttningar ökat sjÀlvbestÀmmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestÀmma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna vÀljer privata anordnare i allt större utstrÀckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som pÄverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i tvÄ smÄ inlandskommuner i Norrbotten dÀr det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrÄgor: Vilken information om sina valmöjligheter fÄr den enskilde nÀr denne har fÄtt insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberÀttigade inför val av assistansanordnare? Vad pÄverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehÄll och utformning samt nÀr informationen ges, Àr av stor betydelse och en förutsÀttning för att den enskilde ska kunna vÀlja det alternativ som stÀmmer överens med dennes behov och önskemÄl.

Glappet mellan samhÀllets aktörer och individen : en fallstudie av hyrcykelsystemet Styr & StÀll

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och de yttre förutsÀttningar och attityder som individens fÀrdmedelsval pÄverkas av. Fokus ligger pÄ hur glappet mellan samhÀllets aktörer och individens fÀrdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förÀndringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrÄn en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & StÀll, som Göteborgs Stad inrÀttat för att individen ska vÀlja cykel i sitt fÀrdmedelsval. Genom förbÀttringar pÄ hyrcykelsystemet, med fokus pÄ de yttre förutsÀttningar och attityder som individen har, kan andelen individer som vÀljer hyrcykel i deras fÀrdmedelval öka och glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frÄgestÀllningar och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Slöseri inom kommunala verksamheter

VÀrldens energibehov förvÀntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hÄrdare. För att komma till rÀtta med klimatförÀndringarna och utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste anvÀndningen av fossila brÀnslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikÀllor mÄste öka. En större andel intermittenta förnybara energikÀllor pÄ elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov dÄ det exempelvis blÄser eller nÀr solen skiner gÄr den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet mÄste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men ocksÄ effektiviseras mÄste samhÀllet utveckla smarta elnÀt. Det finns olika uppfattningar vad som krÀvs för att skapa smarta elnÀt men elektrisk energilagersystem Äterkommer ofta i litteraturen.

Ökad kvalitĂ©t i produktion

Examensarbetet har utförts pÄ TrÀtrappor Norsjö AB under mÄnaderna april ? juni 2013. TrÀtrappor Norsjö AB har under senaste tvÄ Ären arbetat mÄlmedvetet med att effektivisera tillverkningsprocessen för att uppnÄ en effektivare tillverkningsprocess och minskade kostnader. Vi valde att examensarbetet skulle omfatta kvalitén dÄ den Àr en stor och viktig del i arbetet mot en förbÀttrad totalproduktivitet. Vid arbetet med OEE har kvalitén en stor inverkar pÄ de tvÄ andra delarna, nyttjandegrad och tillgÀnglighet.För att undersöka vilka kvalitetsavvikelser som upptÀcks i samband med paketering upprÀttades ett protokoll som har fylls i av operatörerna vid paketeringsstationerna, nÀr avvikelser upptÀckts.

Stadsodlingens roll i den hÄllbara staden : En översiktlig rapport

Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

Sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrdens upplevelser av mötet med familjer frÄn annan kulturell bakgrund

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer frĂ„n andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervĂ„rden, men lite forskning finns om vĂ„rdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhĂ€lsovĂ„rdens verksamhet ingĂ„r att stödja familjer och stĂ€rka deras egenförmĂ„ga inom förĂ€ldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rdens upplevelser av mötet med familjer frĂ„nannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden.

FörskollÀrares berÀttelser om att möta barn som oroar och utmanar

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Upplevelser av att vara bÀrare av MRSA

Backgrund: Staphylococcus aureus förmÄga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt Àr andelen patienter med MRSA i Sverige relativt fÄ i jÀmförelse mot andra lÀnder i Europa och vÀrlden. Tidigare forskning har visat att sjukvÄrdspersonal som vÄrdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekvÀma i mötet med dessa patienter. Det har Àven framkommit att sjukvÄrdspersonal uppvisat brister i tillÀmpandet av gÀllande riktlinjer och rutiner i vÄrden av patienter med MRSA.Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bÀrare av MRSA.Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hÀmtade frÄn databasen CINAHL Plus with Full Text.Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet frÄn vÄrdpersonal varit ovÀrdigt samt att vÄrdpersonal uppvisat ett avstÄndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kÀnde sig ovÀlkomna och oönskade inom sjukvÄrden. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bÀrarskap med negativa kÀnslor.Diskussion: Resultatet diskuterades utifrÄn Travelbees teori om mellanmÀnskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur.

Risk för kontinuitetsglapp och förlust av biologisk mÄngfald i Solnas ekmiljöer

Den hĂ€r studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvĂ„rdsĂ„tgĂ€rder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmĂ„let "ett rikt vĂ€xt och djurliv" ska den biologiska mĂ„ngfalden bevaras och nyttjas pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mĂ„ngfald, men tyvĂ€rr minskar estĂ„nden av jĂ€ttetrĂ€d kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen gĂ„r lĂ„ngsamt eller i vĂ€rsta fall helt avstannat. Åsikterna om jĂ€tteekarnas minskning verkar enstĂ€mmiga och bero pĂ„ kontinuitetsglapp, upphörd hĂ€vd, igenvĂ€xning, plantering av gran pĂ„ gamla odlingsmarker, brist pĂ„ skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan vĂ€rdefulla ekar och ekeftertrĂ€dare i hela SolnaomrĂ„det samt i fyra bestĂ€mda ektrakter.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->