Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov pÄ en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och nÀrvaro, kunskap och förstÄelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kÀrnfrÄgorna gÀllande förÀldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en Àrlig och förtroendeingivande kommunikation Àr av allra största vikt för att frÀmja en god anknytning mellan förÀldrarna och barnet. Det framkom att förÀldrarna önskade vara delaktiga i barnets vÄrd och att de ville bli uppmuntrade av vÄrdpersonalen att delta i denna.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lÀtt skilja pÄ bra och dÄliga galtar, och dÀrmed sÄlla bort galtar med dÄlig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gÄ till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att fÄ en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat pÄvisas att dessa egenskaper har nÄgon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, Àven om de kan ge indikationer om den.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

The aim of this study was to map the prevalence of aeolian sand dunes in VÀsterbotten, northern Sweden to find dunes formed during earlier deglaciation phases, which was then preserved in cold-based conditions during the youngest stadial of the Weichselian glaciation. These preserved dunes were expected to be covered by a layer of till and have a rather faint morphology compared to dunes formed during the Holocene. Consequently, high resolution LIDAR-derived images from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (LantmÀteriet) was used to detect the dunes throughout an area covering most of VÀsterbotten, above the highest coastline and below the mountain range. The analysis resulted in several new findings of aeolian dunes compared to the findings in the quaternary soil map created by the Geological Survey of Sweden. Despite the fact some of the dunes at the LIDAR-derived image had a strange faint appearance, it was quickly evident during the fieldwork that the aeolian sand was not covered by till on any of the dunes visited.

Sperma bestÄr av spermier och seminalplasma, vars förhÄllande liksom spermans innehÄll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och pÄverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat pÄverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spÀdningsmedium. Vid naturlig betÀckning gynnas spermierna av seminalplasmans nÀrvaro men under lagring har denna, för vissa arter, Àven en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika Àmnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, dÀr den totala proteinkoncentrationen Àr lÀgst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som Àven Àr den mest spermierika.

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av Ă€mnet medicin. Inom Ă€mnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera mĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion sĂ„vĂ€l vid hĂ€lsa som vid sjukdom. ÄmnesomrĂ„det studerar ocksĂ„ alla organisationsnivĂ„er i mĂ€nniskokroppen frĂ„n molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det Ă€nnu inte finns nĂ„gon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas Ă€mnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilket sprÄkligt lÀrande som blir möjligt iförskolans sÄngsamling för att dÀrigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för sprÄkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret pÄ frÄgan hur barn lÀr sig talsprÄket. Litteraturen visade bland annat att sprÄket Àr ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lÀttare förstÄs. De komponenter denna studie behandlar Àr sprÄkets: innehÄll, form och anvÀndning. Dessa tre komponenter innehÄller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla Àr viktiga för sprÄkutvecklingens helhet.

Varför byter substantiv genus? Genus Àr i indoeuropeiska sprÄk en semantisk nominalklassificering som Àr formellt implicerad. Detta innebÀr att varje genus har en semantisk kÀrna som tenderar att uttryckas genom Àndelser hos substantivet (men bekrÀftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan sÄledes tÀnkas vara bÄde semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfÀr, men de kan ocksÄ anta ett genus i association till andra ord med samma Àndelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jÀmförts diakront med de moderna romanska sprÄken franska, italienska, spanska och portugisiska.

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r intrĂ€delsen pĂ„ bostadsmarknaden utifrĂ„n livscykelhyoptesen.Teori: Den frĂ€msta teoritillĂ€mpningen fo?r studien Ă€r livscykelhypotes om mĂ€nniskans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas dĂ„ den angriper det social- psykologiska perspektivet angĂ„ende behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan pĂ„verka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

Hydropericardium or pericardial effusion (PE) is the accumulation of fluid in the pericardial sac and is often secondary to pericardial diseases or diseases related to the heart. It is unusual with clinically relevant pericardial diseases in cats but pericardial effusion is the most common one. Since PE causes serious symptoms and may lead to death it is important with a quick diagnosis and treatment. PE can be acute and cause cardiac tamponade, which gives severe clinical signs. Cardiac tamponade needs to be treated immediately or else the cat will die from cardiogenic chock. More common is chronic PE where the fluid accumulates during a longer period of time and the pericardial sac stretches.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Sperma bestÄr av spermier och seminalplasma, vars förhÄllande liksom spermans innehÄll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och pÄverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat pÄverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spÀdningsmedium. Vid naturlig betÀckning gynnas spermierna av seminalplasmans nÀrvaro men under lagring har denna, för vissa arter, Àven en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika Àmnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, dÀr den totala proteinkoncentrationen Àr lÀgst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som Àven Àr den mest spermierika.

Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.