Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende.

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test.

Idag investerar många organisationer flera miljarder på IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affärsvärde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affärsvärde fann vi att ett mindre utforskat område är det stadiet som föregår själva IT-investeringen, alltså skedet där IT-företag säljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansåg det därför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om säljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affärsvärde. Detta eftersom att IT-företag som säljer produkter och tjänster vill att deras säljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnå uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap säljarna i en viss IT-företagsdomän har om utvalda teorier som pekar på viktiga villkor för att IT ska generera affärsvärde.

Syftet med studien är att beskriva hur små verksamheter kan skapa riktning på förändring genom sina IS/IT-satsningar i ett steg mot att utveckla en IS/IT-strategi. Då små organisationer ofta saknar formulerade strategidokument och någon specifikt ansvarig för IT tenderar investeringar att vara impulsiva och brista i anknytning till verksamhetsstrategin. En sådan anknytning brukar benämnas alignment, vilket kan skapa riktning för framtida IS/IT-satsningar.Genom en fallstudie av en liten organisation med mycket av denna problematik utfördes semistrukturerade intervjuer på ledningsnivå inriktade mot företagets marknadsförings- och försäljningsaspekter på deras hemsida för att vidare applicera ett egenskapat analytiskt ramverk på fallet. Ramverket skapar en utgångspunkt utifrån värdekedjan för att vidare genom en SWOT-analys utläsa styrkor och svagheter för att formulera den strategiska positionen och definiera kritiska aspekter. Genom att undersöka de kritiska aspekterna kan IS/IT-satsningar ställas i kontext mot den strategiska positionen för att skapa en grund för att ta fram förbättringsförslag utifrån de glapp som uppstår.I studien har vi kunnat konstatera att det finns skillnader i uppfattning mellan verksamhetens strategiska ställningstaganden och vad som faktiskt presenteras i form av IT och vi menar därför att vårt analytiska ramverk hjälpt oss hitta aspekter som bör arbetas med för att skapa en enhetlig syn mellan verksamhet och IT.Det analytiska ramverket är ett förslag på ett strukturerat arbetssätt för att uppnå alignment i sina IS/IT-satsningar ur ett kontinuerligt förändringsperspektiv..

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige.

De atypiska anställningsformerna är vanligt förekommande, men det råder blandade meningar om huruvida de innebär språngbräda för fast heltidsanställning eller om de är till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anställningsformer skapar differentiering på den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning är att förstå hur personer med atypisk anställningsform inom olika yrkesgrupper, ser på sin anställning. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsätt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer där åtta respondenter från olika yrkesgrupper intervjuades.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.