Syftet med denna uppsats är att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.

The accounting of today results in reports that are valued according to one kind of value.There are advocates who recommend that the accounting should be expanded by one orseveral columns, which would enable that other methods of valuation could be used. In thisessay we examine how the ?multi column reporting? can alter the outcome of a financialanalysts? valuation procedure.In this essay we used existing theories about the financial analysts? usage of information toreach the lack of information we found and which we aim to erase whit this essay. To do thiswe studied decision theories and theories regarding information processing, and by interviewswith three financial analysts. After we collected the information needed for the analyses, wethen also compared the results of the interviews with related theories.The theories about decision in this essay concern whether a decision is based on rationality,bounded rationality or irrationality.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhåller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, då vi vill få en djupare förståelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt.Med utgångspunkt från vårt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som används inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder är Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vår slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder är vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna är enkla och billiga att framställa.

Social media has today reached a level of maturity similar to the Internet in the beginning of the millennium. More and more people get involved both on a private and professional level and companies are starting to realize the need to keep up with the new online behavior of its target groups. The Investor Relations(IR) function has for a very long time been carried out by writing reports and press releases, but maybe as times change so will the tools needed to communicate the IR-issues for the companies? The purpose of this paper was to examine the views on and involvement in social media for IR-purposes at the four main banks in Sweden: Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The study was carried out in the form of a qualitative case study in which the banks were analyzed separately with the help of Davids and Venkateshs TAM2-model(2000) and also analyzed against one another.

Alla prognoser tyder på en explosionsartad ökning för elektronisk handel, företag emellan. Detta ställer krav på att det tas fram verktyg och tekniker som möjliggör för små och medelstora företag att vara med och handla elektroniskt.XML är något som bedöms ha stora möjligheter att underlätta denna process. XML är en standard som antogs 1998 av World Wide Web Consortium, W3C. XML är ett märkspråk som används för att strukturera data på ett sätt som är plattforms- och applikationsoberoende. Detta möjliggör för applikationer som har stöd för XML att utbyta information på ett sätt som tidigare inte var möjligt.I undersökningen studerar jag fördelar och nackdelar och genomför en kritisk granskning av XML.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjälp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgångar. Prognoserna används som inputvariabler i Markowitz?s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning är långsiktigt bättre än sitt jämförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnå en 26 procent högre Sharpekvot än portföljernas relevanta jämförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbättring är möjlig genom att göra månadsvisa rebalanseringar och minimera den förväntade volatiliteten snarare än att försöka maximera den förväntade Sharpekvoten.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.

Syftet med uppsatsen är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstår har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bättre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jämfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts.För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) är av värde kommer den att jämföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer använda utvärderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel.Efter genomförd jämförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen är bättre än den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet använder..

En mängd slutprodukter kan fås med hjälp av olika ihopsättningar av olika komponenter, vilket görs för att tillfredställa kunders unika behov. Det är väldigt riskabelt och kostsamt för företagen att lagerföra alla dessa olika varianter av produkter i ett färdigvarulager eftersom det kanske inte blir någon större efterfrågan på alla dessa olika varianter. Det är därför många företag väljer att montera mot kundorder.I detta examensarbete sammanställs vad litteraturen tar upp om montering mot kundorder och utifrån detta presenteras de riktlinjer företag kan använda sig av när de vill montera mot kundorder. Utifrån litteraturstudierna, som har används som en referensmodell, har en undersökning gjorts på företaget Forbo Forshaga för att se hur de ligger till utifrån modellen. I nuläget tillverkar företaget mot lager men funderar på att börja montera mot kundorder i stället vilket de verkar ligga bra till för att kunna göra inom den närmsta framtiden..

Syftet med denna uppsats är att undersöka två monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronan. Detta är den första studie som utvärderar prognoser på den svenska kronan under rörlig växelkurs. Modellerna som används är ?flexible price monetary model? samt ?sticky price monetary model?. Modellerna jämförs dels med en random walk-modell, men även mot varandra för att kunna påvisa eventuella skillnader modellerna emellan.

Syftet med denna uppsats är att förklara om den frivilliga miljöredovisningen påverkar finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka få klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring på vilket sätt de påverkas av den legitimerande miljöinformationen. Studier som gjorts tyder på att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lämna en mer omfattande miljöinformation i sina årsredovisningar. En del företag försöker påverka intressenternas inställning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen.

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga analytiker. Vidare består urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.