EU-NAVFOR är den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekämpas med konventionella medel. Forskningsläget angående hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motståndare är väldigt begränsad.Syftet med denna uppsats är således att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier är användbara i en nutida konflikt samt att se om det finns några likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 använde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras på en kvalitativ metod där Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som Analysverktyg i en teoriprövande fallstudie på ME02.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som Analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det Analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och Analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan.

Yom Kippurkriget 1973 kan sägas vara det första sjökriget då sjömålsrobotar nyttjades av krigets respektive parter. Hur påverkade denna teknikutveckling av sjömålsroboten Israels sjötaktiska agerande? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur teknikutvecklingen av sjömålsroboten har påverkat Israels sjökrigföring, samt undersöka huruvida det är tekniken som styr taktiken, eller tvärtom. Detta sker med en komparation av israelernas sjökrigföring under två krig, sexdagarskriget 1967 samt Yom Kippurkriget 1973. Analysverktyg för denna jämförelse utgörs av Wayne P.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet ?i behov av särskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla.För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts.

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?Analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats..

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike år 1940 och närmre bestämt vad som hände vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrån ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnå syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som låg till grunden för bildandet av ett Analysverktyg. Därefter användes en fallstudie för att beskriva de olika händelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som Analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra Analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin.

Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.     Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?  För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska Analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även Analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Syftet med denna studie har varit att studera förskollärares förhållningsätt till populärkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populärkultur. Tidigare forskning visar attpopulärkulturens användande kan bidra till barns lärande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populärkultur inte alltid tillvaratas. Det har även synliggjorts att det inompopulärkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebär att det finns uppfattningar omvad som är bra respektive mindre bra populärkultur. I denna studie används metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri.