Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyseras enligt Graneheim och Lundmans Analysmetod.

Över hela västvärlden blir hälsoproblem som hänger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, därför har många länder börjat med att försöka få befolkningen att röra sig mer. Vandring kan vara en lösning på detta problem och därför har man i Jönköpings län börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings län, har uppmärksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.Syftet med denna uppsats är att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlägga åtgärdsförslag där de behövs. Med hjälp av Rainer Brämers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktärer och Kevin Lynch Analysmetod studeras ledens upplevelsevärden. Analysen resulterar i förändringsförslag som kan förbättra ledens upplevelsevärden.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som Analysmetod.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd.

Bakgrund: Omvårdnadsepikrisen är den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga händelser under en patients vårdtid rörande omvårdnadsfaktorer när vårdepisoden tagit slut. Termen omvårdnadsepikris ingår som ett så kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd åt de olika delarna av omvårdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande utformningen av omvårdnadsepikriser vari denna studie ingår som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvårdnadsepikrisen utfärdad av NP har som underlag i det fortsatta omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, särskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkätstudie baserad på ett strategiskt urval och presenterat med hjälp av en deskriptiv Analysmetod.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ Analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som Analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Denna rapport behandlar en analysmodell som använts för att analysera Half Life 2-seriens level design. Utifrån denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat på de data som samlats in. Verket kallas Project 25. Målet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmässigt är så lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva någon skillnad i kvalité.Denna rapport är indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning där tempoväxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades själva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkätundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mål eller inte.

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar.Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) Analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte.Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor.Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Sociotopkartering är en Analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

Det vårdande samtalet utgör en betydande del av omvårdnaden inom psykiatrisk vård och är således psykiatrisjuksköterskans främsta redskap att använda sig av. Ett vårdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och där hälsoprocesser kan uppstå. Efter litteraturgenomgång i ämnet visade det sig att endast ett fåtal studier i ämnet är gjorda vilket innebär att det föreligger en betydande kunskapsbrist i ämnet. Författarnas förhoppning är att följande studie bidrar med värdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbättra omvårdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vårdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vårdaktivitet. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med förstämningssjukdom erfar det vårdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den Analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.