För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande Amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller Amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur Amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Uppdelningen av föräldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige är inte jämställd, år 2013 tog kvinnor ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna och männen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, Amning och jämställdhet är olika motiv som angetts till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Det har även visat sig att kön är en viktig förklaring till hur föräldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den här uppsatsen baseras på öppna intervjuer med fyra kvinnor där de berättar om föräldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön.

Vårdtiden på BB har förkortatsi Sverigeunder de senaste trettio årenoch samtidigt görs allt färre hembesök av barnhälsovården. De senaste åren har ävenAmningsfrekvensen sjunkit. Följaktligen bör barnhälsovården vara medveten om att det finnsett större behov av vägledning för nyblivna föräldrar vid det första mötet. Avsikten med det första mötet för sjuksköterskan är att lära känna familjen och att påbörjaett ömsesidigt förhållande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka nyblivna föräldrars skattade erfarenheter av hembesök respektivemottagningsbesök som första möte med barnhälsovårdens sjuksköterska.Metod: Kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för Amningens betydelse ses en nedåtgående trend i Amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg Amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig Amningsstart och ge Amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig Amningsstart leder till helAmning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första Amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första Amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga Amningsstarten.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för Amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det Amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av Amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på Amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för Amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare Amningserfarenheter, förväntningar inför kommande Amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år.Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn enhälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC -sjuksköterskan efter nedläggning av Amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudievalt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld.Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskannär hon fattat beslutet att sluta amma.Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes föranalysering av pilotstudiens två intervjuer.Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhetav stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av Amning. Resultatet presenteras utifrånfyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsenav att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring ochupplevelsen av att få ett positivt bemötande.Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse ochbristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheterav hur mödrarna upplever stödet från BVC.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject. .

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar Amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar Amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med Amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.

Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur länge en mamma kommer att amma är: Graviditetens längd, mammans ålder, mammans rökvanor under graviditetens sista månader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög Amningsfrekvens, men under 2000-talet har Amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare Amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till Amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och Amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.