Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt..

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ?omnibalancering? såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack.

Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin ? i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys ? för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Uppsatsen behandlar Libyens utrikespolitiska förändring under landets auktoritära ledare Muammar Khaddafi. Denne herre har varit ständigt kontroversiell under sina 35 år vid makten, inte minst under det senaste decenniet då han gjort en helomvändning och börjat närma sig sin tidigare ärkefiende USA samt även EU. Denna utrikespolitiska förändring har lett till att Khaddafis Libyen har gett upp sitt massförstörelsevapenprogram. Uppsatsen har syftet att använda Jakob Gustavssons teorimodell för utrikespolitisk förändring för att förklara varför Libyen förändrat sin utrikespolitik. Undersökningen blir även en prövning av Gustavssons modell eftersom våra fall radikalt skiljer sig åt.

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ?en av ondskans axelmakter?. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys.

I en delstudie till IDA-projektet har 185 kvinnor i 40-årsåldern skattat sin stress med PSS (Perceived Stress Scale) och genomfört fyra episodiska minnestest. Ett omvänt U-format samband med PSS som oberoende faktor och prestation i de olika minnestesterna som beroende faktor har prövats. Ett linjärt samband har sökts post hoc. Både explicit och implicit minnesprestation har mätts, liksom primär- och sekundärminnesprestation. Hög- och lågutbildade deltagare analyserades separat.

Uppsatsens syfte har varit att med stöd av André Beaufres teori om den totala strategin beskrivaoch analysera främst USA:s agerande under det förlopp som ledde fram till Kosovokriget 1999.Det studerade materialet har till övervägande del haft amerikansk härstamning vilket naturligtvisinneburit att en viss försiktighet har måst iakttas med avseende på resultatet av analysen.Oberoende källor har därför använts för att kontrollera resultatet av parternas åtgärder när så harvarit möjligt. Undersökningen har, efter en rekonstruktion av händelseförloppet, syftat till attanalysera USA:s strategiska målsättning i Kosovokonflikten och åtgärder för att uppnå dennaliksom de serbiska motåtgärder dessa genererade. Analysen har visat på handlingsfrihetenscentrala betydelse för såväl möjliga val av strategisk målsättning som förmågan att uppnå denna..

Tidigare forskning om stress inom rättsväsendet och hos domare är i huvudsak amerikansk och fokuserar på hot och våld. Men även andra faktorer har visat sig orsaka stress hos domare. Sex svenska domare intervjuades om den påfrestning de upplevde i arbetet för att ta reda på hur det ser ut inom det svenska rättssystemet. En halvstrukturerad intervjuguide utarbetades, och ett exempel på en fråga är: ?Beskriv två situationer då du har känt dig verkligt stressad i arbetet?.

Uppsatsen syftar till att analysera de förmågor som den maritima säkerheten i Sveriges närområde kräver. Dessa behov har sedan jämförts med aktuella maritima resurser genom en avslutande diskussion. Utgångspunkt har tagits i Regeringens havs ?och utrikespolitik med inriktning på den maritima säkerheten.I uppsatsen motsvaras begreppet ?maritima enheter? av Kustbevakningen och marinen. Hoten mot den maritima säkerheten har identifierats utifrån de uppsatta mål som de maritima enheterna arbetar mot.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning..

This thesis aims to describe and characterise the impact of the Kurdish question for Turkey's decision-making process and foreign relations from the 1980's until today. The Kurdish question as perceived by Ankara, is separatist, and poses a security threat to the entire country but has also international dimensions, which are responded with foreign policy actions by Turkey. Initially, a systemic view is considered in order to investigate Turkey's position in this issue in a global perspective. Moreover, this is completed with an ?Internal Politics Perspective?(Joe D Hagan), which gives a deeper understanding of the actual structures and actors in Turkish domestic policy that shape the foreign policy.

Arbetsmarknaden genomgår just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hänsyn till varje generations unika särdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nära framtiden är därför att förstå generation Y:s arbetslivsvärderingar.