Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken geografisk omvÀrldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av vÀrlden, och hur den formas. Vi har anvÀnt oss av en metod bestÄende av en enkÀt med bÄde allmÀnna frÄgor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre Àr en öppen uppgift dÀr eleven ombeds rita vÀrldskartan pÄ ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och Àr dÀrmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vÄrden med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vÄrdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vÄrdpersonalens bemötande och omvÄrdnad. En litteraturöversikt gjordes av bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter bÄde har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vÄrdpersonalens bemötande och omvÄrdnad.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

BarnhÀlsovÄrden Àr en viktig del i det folkhÀlsoarbete som pÄgÄr i Sverige idag. NÀstan 100 % av förÀldrarna med barn 0-6 Är vÀljer att frivilligt söka sig till barnavÄrdcentralen för att fÄ rÄd, stöd och vÀgledning samt information om barnets hÀlsa och utveckling. Som barnavÄrdscentrals (BVC) sjuksköterska Àr huvuduppgifterna att hjÀlpa, stödja och stÀrka förÀldrar i deras förÀldraskap för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppvÀxt för deras barn. Det Àr dÀrför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till förÀldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda pÄ förÀldrars förvÀntningar och erfarenheter av stöd frÄn BVC-sjuksköterskan.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

VÄld mot kvinnor Àr ett problem som uppmÀrksammats alltmer de senaste Ären, framförallt det vÄld som sker inom nÀra relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vÀnder sig till hÀlso- och sjukvÄrden för att fÄ hjÀlp. Trots detta uppmÀrksammar hÀlso- och sjukvÄrdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utstrÀckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vÄrden. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourlÀkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förÀndrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rÀtt behandling kan den sjukes livssituation förbÀttras avsevÀrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förÀndrade livssituationen baserat pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i sÄ fall hur, lÀrares egna erfarenheter frÄn föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans Àmne Idrott och hÀlsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan fÄ för eleverna.Studien anvÀnde sig av följande frÄgestÀllningar:Undervisar lÀrare i Idrott och hÀlsa i större utstrÀckning inom moment som de har egna erfarenheter av frÄn föreningsidrotten Àn inom moment dÀr de saknar egna erfarenheter?AnvÀnder lÀrare i Idrott och hÀlsa de idrotter som de sjÀlva har erfarenhet av inom Àmnets undervisning i syfte att eleverna skall lÀra sig nÄgot mer Àn sjÀlva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lÀrarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare i tvÄ F-9 skolor i Stockholms lÀn. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre mÀn och tre kvinnor i Äldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i Àmnet Idrott och hÀlsa. En dokumentinsamling med lÀrarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.