Ambulanssjukvård bedrivs både på hämtplats och under transporten till mottagande enhet. Detta medför att personalen utför vårdåtgärder i vårdutrymmet under transporten enligt tidigare forskning sker detta ofta utan att personalen använder sig av bilbältet.Syftet med denna studie var att undersöka Ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vägburna ambulanser.Metoden har varit intervjuer med semistrukturerade frågor samt en öppen fråga. Intervjuerna har genomförts med Ambulanspersonalen i deras arbetsmiljö, det vill säga ambulansens vårdutrymme. Intervjuerna har sammanställts och en innehållsanalys har gjorts på den öppna frågan.Resultatet visar att personalen inte använder säkerhetsutrustningen i den utsträckning som de borde och vill göra. Arbetsmiljön och patientens tillstånd var helt avgörande.

Vid prehospital patientkontakt är symptom och problem ofta tydliga, men ibland är det svårt att få en utförlig anamnes på grund av språksvårigheter eller medvetandepåverkan. Symptomen kan också vara diffusa och svårtolkade. Efter avlämnandet på mottagande enhet, vilket vanligtvis är en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hände efteråt med patienten och om de kunde ha fått bättre prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien är att beskriva Ambulanspersonals behov av uppföljning av vårdade patienter.En enkät skickades ut till åtta ambulansstationer i Västsverige under våren 2008. Till-stånd från enhetschefen på respektive station inhämtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

Studier har visat att poliser arbetar i riskfyllda miljöer där de löper risk att skada sig eller i värsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 åren 92 poliser avlidit till följd av våld eller olyckor. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro har de senaste 5 åren legat ganska stabilt me-dans antalet anmälda brott i form av våld mot tjänsteman har ökat något. Med tanke på den risk-fyllda arbetsmiljön är det av vikt att poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvårdssituationer. De bör enligt intervjuad Ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, åtgärda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjärtstopp.

Polisyrket innefattar många olika uppgifter. Allt från taktik, vapenhantering, bilkörning, till akutsjukvård och att vara en hjälpande och stödjande serviceperson. Inställningarna till den del som gäller akutsjukvården är många. Bland några anses den som en av de viktigaste uppgifterna till att det endast utgör ett svagt intresse hos ?vissa poliser?.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test.Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work.Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden.

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar Ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan Ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Att vara först på en olycksplats kan innebära en stor känslomässig stress för Ambulanspersonal. Miljön kan vara kaotisk och sjuksköterskan bär ansvaret för att göra en korrekt bedömning av den eller de drabbade. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och olyckor. Ambulanssjukvården i norr har fått utbildning i prehospital sjukvårdsledning som ska kunna användas från vardagliga händelser till stora katastrofer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av prehospital sjukvårdsledning.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva Ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Study objectives:Examine ambulance personnel?s perceptions of skills / training and knowledge with regards to the existing mechanical / manual compressions and frequency of training during a work shift. Do ambulance personnel think that mechanical compressions increase survival? Are there concerns that the device could damage the patient?Design: A cross-sectional study, quantitative approach with qualitative elements was conducted.Methods:Questionnaire form, which was answered by 44 ambulance personnel in an ambulance organisation in Sweden. Participants were on a scale of 1-5 to select how they agree with the claims of the study form and also submit their own comments.

Introduktion:Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad och den sträcker sig från en arbetsmiljö på ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en kollega på väg till eller från olycksplatser och patienters hem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det som efterfrågades var erfarenheterna av att åka prio-1 ut till patienten, både som chaufför och som vårdare. Studien gjordes för att se om Ambulanspersonalen var nöjd med den delen av sin arbetsmiljö och om de upplevde att de kunde påverka den. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Ambulanssjukvården i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt från patienttransport till prehospital, avancerad sjukvårdsverksamhet som en del i vårdkedjan. Prehospital vård har tidsmässigt blivit längre med ökande avstånd till sjukhus, vilket ställer högre krav på Ambulanspersonalens tekniska-, omvårdnadsmässiga och medicinska kompetens utöver krav på trafiksäkerhet och komfort för patienter och Ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under långa ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvård intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod på två ambulansstationer knutna till vårdcentral i Norrbottens län. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Introduction: Sleep is necessary for human survival. Difficulty sleeping occurs in about one in four adult person in Sweden, insomnia in every ten. There are several reasons for difficulty sleeping, where stress is one of the most common. The quality of life and health are affected negatively. Treatment with proven efficacy against insomnia is not only sleep medication, but also cognitive behavioral therapy, CBT.