Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på Ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på Ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, Ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge.

BackgroundHandover occurs as a daily task for health care professionals in all levels of care. Handover between ambulance crew and emergency department staff stands for the first exchange of information about a patient?s condition. Different factors may impact the handover communication and make it vulnerable.AimThe aim is to highlight factors of importance at handover between the ambulance and emergency room.MethodA literature review of thirteen studies with qualitative and quantitative research approach. The purpose of this literature review was to provide an overview of the area.ResultsExperiences for health care professionals is that communication is important for patient handover between ambulance and emergency department.

Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och Ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat Ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med Ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design. Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser.

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom Ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos Ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhållande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jämförelse med skicross, fälttävlan och snowboardåkning Frågeställningarna var:Vilka är de vanligaste skadorna inom enduro mellan åren 2007- 2010? Vilka skydd användes vid det tillfället då skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gällande skador och skydd inom sporterna skicross, fälttävlan och snowboardåkning? MetodStudien genomfördes på tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och två män (19-52år). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. Frågorna ställdes utifrån arbetets frågeställningar, gällande skydd och skador.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, Ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Bakgrund: Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vårt samhälle och den största dödsorsaken runt om i världen.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning (HLR), som medarbetarna i primärvården anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vårdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen är en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En enkät användes för att få med så många respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras på svar från 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgått en HLR utbildning det senaste året. Detta till trots ansåg sig endast 66 % ha tillräckliga kunskaper i HLR. Någon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gällande kunskap i HLR gick inte att signifikant säkerställa (p = 0,107).

Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som Ambulanssjuksköterska.När Ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur Ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

Vid prehospital patientkontakt är symptom och problem ofta tydliga, men ibland är det svårt att få en utförlig anamnes på grund av språksvårigheter eller medvetandepåverkan. Symptomen kan också vara diffusa och svårtolkade. Efter avlämnandet på mottagande enhet, vilket vanligtvis är en akutmottagning, finns det funderingar hos Ambulansperso-nalen om vad som hände efteråt med patienten och om de kunde ha fått bättre prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien är att beskriva Ambulanspersonals behov av uppföljning av vårdade patienter.En enkät skickades ut till åtta Ambulansstationer i Västsverige under våren 2008. Till-stånd från enhetschefen på respektive station inhämtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

Att plötsligt insjukna i akut sjukdom är för den drabbade personen men även för hans eller hennes närstående en stor belastning med många blandande känslor. För Ambulans-sjuksköterskor hör detta till vardagen men för de utsatta blir verkligheten hotad och medvetenheten om förlust av den sjuke blir påtaglig. Närstående till personer som vårdas inom akutsjukvården är ofta i en mycket utsatt, sårbar men framförallt ny situation. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en svårt sjuk person fått Ambulanssjukvård. Sammanlagt åtta närstående intervjuades med en kvalitativ forskningsintervju som därefter analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som Ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad Ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten.Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som Ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1.

Bakgrund: Grundläggande för välfungerande sjukvård är möjligheten att efter bedömning av patienten vårdbehov kunna prioritera och hänvisa till lämplig vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. Det är viktigt att det sker på gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten sker. När patienten anländer till sjukhus via Ambulans, är han/hon redan bedömd via triage av en specialistutbildad sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans triagebedömning prehospitalt. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie.