Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtställda krav på arkitektonisk utformning. Målet är attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmärksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige på ett tydligt sätt. Residenset ärlikasom ambassaden Sveriges ansikte utåt.

Bakgrund: Hälsoutgifterna i förhållande till BNP har i flera länder ökat, samtidigt som vissa länder uttryckt oro över att fokus på utgiftsrestriktioner har skadat prestationerna inom hälsosystemet. Utvecklingen inom den isländska hälsosektorn är densamma.Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och behandla de huvudsakliga problem som den isländska hälsosektorn står inför, redovisa åtgärder och reformer som har utförts med tyngdpunkt i privatiseringsplanerna samt diskutera möjliga alternativ för framtiden.Genomförande: Studien genomfördes parallellt med praktik på Sveriges ambassad i Reykjavik, Island. Det har bidragit till att författaren disponerat över ett stort informationsunderlag vilket underlättat förståelsen för specifika isländska faktorer, attityder och levnadssätt.Resultat: Det är viktigt att isländska staten har klara definitioner gällande vilken rättvisa som skall finnas i hälsosystemet. Fondering och ökad prevention samt införande av en resultatorienterad budget samt att staten utformar ett väl fungerande system för kvalitets- och kostnadskontroll för att få till stånd en effektiv privatisering..

Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Dubai är idag en välutvecklad turistort. Denna stad har kommit att bli en av de största och mest kända på en otroligt kort tid. Nästan alla de turistiska resurserna i staden är konstruerade och väldigt få är naturligt grundade. Detta har medfört många fördelar för stadens turism och utveckling men även en hel del nackdelar. Media har under de senare åren kritiserat den snabbväxande turismen i staden och Dubai är mycket beroende av sin image och dess turism styrs av denna ytliga bild.