Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability.The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students.The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed.