AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsätt på barn som är placerade i familjehem. Både Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som är placerade i familjehem ofta visar på olika former av avvikande beteende såsom koncentrationssvårigheter och utåtagerande. Min avsikt är därför att jämföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsätt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har således till syfte att undersöka vilka uppfattningar lärarna har kring elever som är placerade i familjehem. Det ligger även i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förväntningar på dessa barn jämfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen är en kvalitativ metod som baserar sig på icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som är relevant för studien.Jag har valt att studera ämnet ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag anser att det är den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger närmast till hands för det resultat jag ämnar få ut av studien eftersom det ligger i studiens strävan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lärarna har.I resultatet visar sig två helt skilda synsätt på barn som är placerade familjehem. Det som framkommit är ett synsätt som "stämplar" barnen som problembarn baserat på deras familjehemsplacering.

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård.Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder.

Ledningen för försäkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, både externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats är att skapa förståelse för hur personalen på försäkringsbolaget uppfattar vad företaget står för, och dess identitet/identiteter.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys.Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp.