Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Bakgrund och problem: Börsnoterade fastighetsbolag i Sverige koncernredovisar idag enligtIFRS. Alla dessa bolag värderar sitt fastighetsinnehav till verkligt värde. Verkligt värdeföranleder många beräkningar och bedömningar vilket ger ett subjektivt värde. För- ochnackdelar har diskuterats i flera årtionden och åsikterna går fortfarande isär.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå attityden till och uppfattningar omverkligt värde och ta reda på om det skiljer sig mellan fastighetsbolag, revisorer ochakademiker.Avgränsningar: Vår studie är inriktad på den svenska marknaden och fastighetsbolag somkoncernredovisar enligt IAS 40. Vi har valt två fastighetsbolag med huvudkontor i Göteborgvilket gör det enklare för oss att träffa respondenter.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Problematiken i denna studie är baserad på tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krävs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn på revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien ämnar bidra till en ökad förståelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser på revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori är revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som råder mellan företagsledning (CFO) och ägare. Alternativa teorier till agentteorin användes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn på revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollärares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhålls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lärande. Studien baserades på kvalitativa intervjuer där fem förskollärares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrån tre forskningsfrågor. Resultatet visar en allmän uppfattning av reflektionen där ett fördjupat lärande och kritiskt reflekterande förhållningssätt kan möjliggöras, men som i dagsläget befinner sig på en alltför ytlig nivå.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.