BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning.

Studien behandlade lärobokens påverkan på elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid två tillfällen, dels år 2004 och dels år 2006. Eleverna gick i år fyra vid första intervjutillfället och i år sex vid andra intervjutillfället. Resultaten ifrån den empiriska studien visade att läroboken inte har förändrat elevernas uppfattning till ämnet matematik. Däremot har läromedlet en stark ställning i matematikundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.