Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.

Titel: Digitala avtryck ? en del av omvärldsförståelsenFörfattare: Louise Bergetoft och Linnea ThorénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellSidantal: 58 inklusive bilagorAntal ord: 16452Syfte: Att undersöka hur företag förhåller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier.Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkät.Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjälpa andra företag att bevaka sociala medier.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Området för Kultur och samhälle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Den här uppsatsen behandlar huruvida det går att mäta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag används Return of Investment (ROI) mätningar för att mäta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen är således att klargöra för de begrepp och mätmetoder som används, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frågeställningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har även gjorts egna observationer genom mätningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

?Vad genererar närvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de användas vid en kris??Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara på möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med användningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier är en bra kommunikationskanal som även blir användbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebär i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillämpades.