Detta arbete undersöker hur applikationen av vetenskapliga teorier inom visuell perception, gestaltpsykologi och fÀrglÀra kan pÄverka uppkomsten av oönskade mönster i sömlösa texturer och om detta kan ge en grafiker en bÀttre förstÄelse för hur man kan undvika dessa oönskade mönster i sömlösa texturer.För att undersöka detta sÄ skapades tre texturer med tre varianter vardera. I texturvarianterna applicerades de tidigare nÀmnda teorierna för att motverka respektive framhÀva uppkomsten av oönskade mönster.Nio kvalitativa intervjuer genomfördes dÀr informanterna fick se samtliga texturer och deras texturvarianter och sedan svara pÄ frÄgor. Svaren analyserades och jÀmfördes med de tidigare nÀmnda teorierna. Samtliga informanter pÄverkades av applikationen av de vetenskapliga teorierna, men de uppfattade upprepningen pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur ofta de spelade datorspel.Anledningen till att informanterna uppfattade upprepningen i texturerna olika Àr nÄgot som skulle vara intressant att undersöka i framtiden..

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder.

Detta Àr ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, sÄ att det gÄr att fÄ en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet frÄn min studie Àr grundat pÄ, prototyping, intervjuer, och en enkÀt. Min undersökning visade att för att det ska gÄ att fÄ en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tÀnkt mÄlgrupp och budskap. Felaktiga eller för mÄnga informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar pÄ information som inte Àr nödvÀndig, eller till och med felaktig, för att förstÄ hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för lÄg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svÄrtolkad. Min undersökning visade ocksÄ att visuella detaljer som Àr svÄra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.

SammanfattningDagens globala samhÀlle innebÀr att mÄnga företag vÀljer att satsa pÄ marknader i andra lÀnder. Ett problem som kan uppstÄ Àr att kommunikationen missförstÄs av mottagarna och det dÀrigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan vÀst- och östvÀrlden och hur de pÄverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade Àven till att öka förstÄelsen för vilka likheter och skillnader som pÄverkar hur visuella element sÄ som fÀrg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i vÀst- och östvÀrlden. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ vilka kulturella skillnader som pÄverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan anvÀndas för att fÄ logotyper att uppfattas som globala i bÄde Sverige och Kina.

SamhÀllet gÄr i dag mot en framtid vilken krÀver en lÀs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som gÄr ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra Àmnen försvÄrats dÄ eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmÀrksammats och hanterats pÄ olika sÀtt genom Ären. För att se hur skolorna hjÀlper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels lÀsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i tvÄ olika skolor.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sÀnka sina utslÀpp av nÀringsÀmnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfÀllen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmÄl planeras dÀrför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. TvÄ helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. TvÄ alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Syftet med studien var att utvÀrdera patientens upplevelse av den postoperativa smÀrtan och behandlingen av denna nÀr den perifera nervblockadens effekt avtagit efter operation av distal radiusfraktur. Metoden som anvÀnts Àr en empirisk kvantitativ deskriptiv enkÀtstudie. Tjugo patienter deltog i denna pilotstudie. Demografin stÀmde vÀl överens med de statistiska data, som visar att distrala radiusfrakturer Àr vanligt förekommande hos kvinnor i Äldern 55 Är och Àldre. Resultatet av studien har pÄvisat att mÄnga patienter har upplevt mer smÀrta Àn vad de sjÀlva varit beredda pÄ.

MÀnniskan inhÀmtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvÀrlden. MÀngden information som mÀnniskan kan bearbeta Àr begrÀnsad, speciellt i komplexa miljöer dÀr flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie Àr att reducera piloters kognitiva belastning för att underlÀtta i svÄra flygsituationer. Ett stort problem idag Àr att nÀr en pilot förlorar yttre visuella referenser sÄ kan spatial desorientering uppstÄ. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten mÀrker nÄgot.

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sÀnka sina utslÀpp av nÀringsÀmnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfÀllen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmÄl planeras dÀrför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. TvÄ helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. TvÄ alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan pĂ„verka gĂ„ngen genom freezing, dĂ„ individen stannar upp och Ă€r oförmögen att fortsĂ€tta att gĂ„. Detta Ă€r ett mycket besvĂ€rande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gĂ„nghastighet kan förbĂ€ttras med hjĂ€lp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.