Sökresultat:
4055 Uppsatser om Alternativ lagstiftning - Sida 46 av 271
Familjen bortom det f?rv?ntade ? Socialt f?r?ldraskap och dess utmaningar
I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.
Nyttan med revision: en empirisk studie av upplevd nytta bland små företag i Luleå kommun
Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.
Samverkan mellan blåljusorganisationer
Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan. Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .
Effektivare fakturering med hjälp av XML
Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhåller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan påverkas av märkspråket XML eller eXtensible Markup Language som det står för. Under utrednings gång har vi stött på vissa motgångar. Motgångarna bestod av att ämnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vår hypotes. XML används helt enkelt inte inom elektronisk fakturering på det sätt vi förutsatt. Vi har därför löst problemet genom att jämföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjälp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss på vad de företag vi intervjuat har gett för svar.
Tvångsvård, mental våldtäkt? : Klienters upplevelser av LVM
Studien har en kvalitativ innehållsanalytisk ansats med syfte att synliggöra klientperspektivet av tvångsvård av missbrukare i Sverige, enligt LVM lagstiftning. Semistrukturerade intervjuer med 9 klienter från två SiS institutioner har genomförts och könsfördelningen var jämn. Kvinnor är generellt mer positivt inställda till tvångsvård. Det har belysts brister i befintlig vård på LVM-institutionerna. Tydligt är att det finns olika åsikter angående hur det är och hur det borde vara.
Kommersialisering av allemansrätten: vilka miljökrav kan ställas på utövare av allemansrätten?
Uppsatsen syftar dels till att analysera allemansrättens kommersiella utnyttjande, dels till att undersöka vilka miljökrav som ställs på utövaren av allemansrätt samt vilka instrument tillsynsmyndigheten har för att skydda miljön vid ett allemansrättsligt utnyttjande. Undersök-ningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall och doktrin. Resultatet visar att ett kommersiellt utnyttjande av allemansrätten är tillåtet enligt svensk rätt men att utnyttjandet kan förbjudas om det blir alltför intensivt och ger upphov till skador och andra olägenheter för markägaren. Undersökningen visar även att det ställs långtgående miljökrav på en utövare av allemansrätt och att tillsynsmyndighet kan vidta åtgärder om kraven inte efterlevs. Naturen lider trots detta skada, på vissa platser, p.g.a.
"Resurs/hus/hållning"
I syfte att bättre möta de verksamheter som bedrivs på gården Skärholmen 1:18 i Bohuslän har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande använder sig av de materiella resurser som redan finns på platsen..
"Barnen kan ju bara mindre och mindre..." : -normskapande ur ett lärarperspektiv
Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.
Effektiv internkontroll ? En studie över onoterade företags interna kontroll avseende information och kommunikation
Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.
2000-talets svenska trästäder
I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än
två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under
2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i
förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning.
De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan
år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud
rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid.
I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot
trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa.
Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner
i kombination med andra material.
Alternativ till obedövad kastrering av smågrisar
Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.
Pojkar var tar ni vägen?
Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick på Omvårdnadsprogrammet vårterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt Omvårdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett målyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte Omvårdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var två faktorer som kom fram i resultatet..
Ett hot i lokförarens arbetsmiljö ? när loket används som självmordsredskap: Samtal om upplevelser, bemötande och rutiner efter påkörning
I lokförarens arbetsmiljö ingår, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist på vikarier, hotet att när och var som helst längs spåret köra på en människa, antingen vid en olyckshändelse eller, vilket är vanligare, då en människa bestämt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sätter ramarna för hur arbetsgivaren återinsätter lokföraren i säkerhetstjänst efter påkörning. Det finns också en lagstiftning angående arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. Däremot varierar rutinerna kring olyckor och påkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spåbunden trafik.Huruvida psykiska symptom uppträder efter psykiskt trauma eller inte, är dels avhängigt av individens nuvarande situation, socialt nätverk eller privata trauman, dels på det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta händelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom är mellan 5-30 % efter en allvarlig händelse. Det är av största vikt att känna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och känna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga händelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.
Stridsåtgärder mot småföretag
Blockader används för att tvinga fram kollektivavtal med småföretag, även om arbetstagarna på företaget varken är intresserade av det eller är med i facket. Huvudregeln återfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal?. Här intar småföretag ingen särställning gentemot större företag. Traditionen är stark när det gäller parternas möjlighet att själva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
Användning av avverkningslikvider bland svenska enskilda skogsägare
I Sverige finns det 330 000 skogsägare och tillsammans äger de ca 50 % av den produktiva skogsmarken i landet. Varje år avverkar de enskilda privata skogsägarna skog för stora värden. Eftersom det privata skogsbruket omsätter en betydande andel pengar varje år finns det ett flertal företag med olika affärsinriktning som på olika sätt försöker hjälpa den enskilde skogsägaren att uppnå ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjälpa dessa skogsägare måste kunskapen om dem och deras behov öka.
Syftet med det här examensarbetet har varit att kartlägga enskilda skogsägares användning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika användningsalternativ.