Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst Altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av Altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst Altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av Altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan.