Studien avser att undersöka om det finns någon skillnad mellan män och kvinnors arbetstillfredsställelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns några skillnader i ålder vad gäller arbetstillfredsställelse utifrån JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fått varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle få för resultat. Metoden som har använts är kvantitativ och syftet har undersökts med hjälp av en enkät. Som teoretisk bakgrund användes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den användes även vid utformningen av enkäten.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

My essay is on the subject of teachers work environment with focus on noise and communication. In the essay questions are raised on how a teacher can influence his or hers noisy work environment. A school is a large work place with many employees and is owned and administered by the county municipality which is an even bigger workplace. How big an acting space does a teacher have in such a large organization?My methods of research on these questions have been to conduct interviews and analyzing documentation from The Swedish Work Environment Authority.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.

Studien avser att undersöka om det finns någon skillnad mellan män och kvinnors arbetstillfredsställelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns några skillnader i ålder vad gäller arbetstillfredsställelse utifrån JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fått varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle få för resultat. Metoden som har använts är kvantitativ och syftet har undersökts med hjälp av en enkät. Som teoretisk bakgrund användes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den användes även vid utformningen av enkäten.

The aim of this study was to develop and psychometrically evaluate an instrument for measuring the impact from chronic pain on daily life. Traditionally psychometric evaluation is done with parametric methods even if the items are ordinal data. In this study the instrument to be developed is solely based on ordinal data, and the psychometrically evaluation is done with both traditional methods (i.e. parametric statistics) as well as with non-parametric methods. These two different ways of psychometrically evaluation are then compared with each other.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

This paper aims to investigate the systematic risk exposure of Swedish hedge funds using a modified Fung & Hsieh (2004) asset-based style factor model. The results show that the average Swedish equity hedge fund and fund of funds had a significant positive exposure to the equity market portfolio and the spread between small cap and large cap stocks (SMB) during the sample period. This is consistent with our a priori expectations and previous international studies. We do not find the expected systematic fixed-income related risk exposure for the fixed-income hedge funds and fund of funds in the sample. The empirical material used in this study is taken from a publicly available fund database maintained by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen).

On Nasdaq OMX Nordic Stockholm there has been a large increase in issues of preferred stocks since the financial crisis 2008. Aiming to explain whether preferred stocks have most of their characteristics relating to debt or equity, we answer four sub questions. Do all preferred stocks share the same features, or do they differ from each other? Our population is similar in characteristics, except for the preferred stock of Swedbank which is convertible and deviates when it comes to participation in dividends - instead of convertible the others are limited and redeemable. Further, the second sub question treats preferred stock in relation to the common stock quantitatively, in market data.

Problemformulering: Går det att uppnå en signifikant återkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhållande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin ?Dogs of the Dow??Syfte: Syftet är att undersöka huruvida teorin ?Dogs of the Dow? är applicerbar på den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant återkommande överavkastning i förhållande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index.Metod: Studien samlar in primärdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt från Riksbankens hemsida. Sekundärdata härstammar från vetenskapliga artiklar uthämtade från främst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundärdata.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.