SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.  Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade..

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus är mer benägna till att drabbas av psykisk ohälsa, vilket ofta försämrar följsamheten till egenvård. Detta kan leda till en försämring i sjukdomen. Syftet med den här studien är att sammanställa och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades.

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och användes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan påverkas negativt efter en stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förändra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation där smärta och olika typer av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan vara en del av vardagen.

The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree.

Plasmacytos är en kronisk, persistent och progressiv viros med hög dödlighet och allvarliga reproduktionsproblem som ofta kallas Aleutian disease (AD). Sjukdomen drabbar i huvudsak mink och är ett stort problem på minkfarmer, men kan även drabba vilda mård- och hunddjur. Undersökningar för att kartlägga utbredningen av plasmacytos i den vilda minkpopulationen har inte tidigare gjorts i Sverige. Nittio minkar från hela Sverige obducerades och provtogs avseende antikroppar mot ADV (Aleutian disease virus) och av dessa var 41 stycken (46%) seropositiva, vilket är en hög siffra jämfört med våra grannländer. Infektionen visade sig vara spridd över hela Sverige, men det förelåg en tydlig säsongsvariation där en högre andel seropositiva minkar påträffades på våren.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen ålder få kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstämdhet, men hos de yngre kan den även visa sig i form av irritation och kroppslig smärta. Vid behandling används psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolåldern med depression.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu.