Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Bakrund: Långtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste åren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan även för den privata sektorn. Riksförsäkringsverket rapporterar ständigt ökade kostnader för sjukskrivningar och från regeringshåll kommer åtgärdspaket i syfte att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron samt att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvärdera en sex veckor lång rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur många som kom tillbaka i arbete efter genomgången kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohälsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemästringsstrategier, där fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter på både fysiskt och psykiskt välbefinnande samt vid stress. Syftet med studien är att utvärdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa. Vi vill undersöka om det finns något samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivå och förbättrat välbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrändhet.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var.