Sök:

Sökresultat:

11221 Uppsatser om Allt är möjligt hus - Sida 55 av 749

?Att vara flexibel i min position Àr vÀldigt viktigt? - En kvalitativ studie om flexibilitetens konsekvenser.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

En marknadsundersökning inom konceptboende för seniorer : En intervjustudie

MÀnniskor lever lÀngre, Àr friskare och mer aktiva idag Àn för bara 30 Är sedan. Dagens seniorer har ocksÄ helt andra preferenser och krav pÄ hur de vill leva sitt liv som pensionÀrer. Detta tillsammans med en brist pÄ tillgÀnglighetsanpassade bostÀder har skapat en stor marknad för seniorboenden. Problemet men ocksÄ möjligheterna ligger dock i att de nya generationerna seniorer inte nöjer sig med vad tidigare generationer tyckte var gott nog. Det gÀller att skapa nya koncept med mer valfrihet och eget bestÀmmande för att locka dem att lÀmna sina kvarboenden.

AffÀrsutvecklingsprojekt för XLNT

Antalet kraftiga mÀnniskor ökar i Sverige enligt Statistiska CentralbyrÄn. Behovet av klÀder i större storlekar har dÀrmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vÀnder sig till detta marknadssegment. XLNT Àr idag ett relativt kÀnt och inarbetat varumÀrke som har vuxit stadigt. För att förbÀttra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT.

Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Hur belönande kan det va liksom? : TidningslÀsares förstÄelse av biomedicinska förklaringsmodeller av beroende

Genom att framstÀlla vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan pÄ hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hÀlsofrÄgor. Forskningens intrÀde pÄ arenor i individers vardagsliv Àr intressant, dels för att det kan öka informationsflödet frÄn forskare till samhÀllsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? lÀggs till sammanflÀtningen av samhÀlle, media och mÀnniska. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur tidningslÀsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förstÄelse av (alkohol)beroende.

OrganisationsförÀndring - Àr det möjligt? : Reformers pÄverkan pÄ sjuksköterskor inom primÀrvÄrden

I en vÀrld dÀr vi mÀnniskor lever allt lÀngre pÄ grund av bÀttre kunskap om allt frÄn kost och hygien till avancerad sjukvÄrd befinner sig sjukvÄrden i stÀndig brist pÄ resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvÄrden, mer resultatbaserad ersÀttning till vÄrdutföraren och olika styrmodeller frÄn den privata sektorn har under ett flertal Är etablerats inom sjukvÄrden. De nya reformerna kan dock stöta pÄ motstÄnd mot förÀndringen.PrimÀrvÄrden i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersÀtter primÀrvÄrden mer och mer igenom prestationsbaserad ersÀttning. Hög vÄrdproduktion i kombination med bra vÄrdkvalitén premieras. Patienten fÄr numera sjÀlv vÀlja vÄrdcentral och kan fritt byta vÄrdcentral om man inte Àr nöjd.

Internt varumÀrkesarbete - nyckel till framgÄng? : En studie om hur mÀklarfirman Widerlöv & Co internt arbetar med sitt varumÀrke

VarumÀrket och dess betydelse inom tjÀnsteomrÄdet Àr nÄgot som mÄnga forskare studerat. VarumÀrkesarbetet förekommer idag allt mer bland företag eftersom det rÄder stor konkurrens pÄ de flesta marknader. FastighetsmÀklare gÄr under tjÀnstesektorn och de mÀklartjÀnster de erbjuder Àr likartade, vilket gör att konkurrensen hÄrdnar. TjÀnsteverksamhet handlar om att skapa lÄngsiktiga relationer med sÄvÀl medarbetare som kunder, och medarbetarna spelar den viktiga rollen i förmedlandet av varumÀrket. Allt fler företag börjar förstÄ vÀrdet av att skapa en stark intern varumÀrkeskultur.Ett centralt syfte med studien Àr att se hur mÀklarfirman Widerlöv & Co, som Àr marknadsledande i Uppsala, arbetar internt med sitt varumÀrke samt att se vilken kultur som rÄder inom företaget.

Val av anskaffningsformer för försvarsmateriel : en analys och konsekvensbelysning

Syftet med denna uppsats Àr att belysa bakomliggande faktorer som pÄverkar valet av anskaffningsform och med hjÀlpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sÄdan anskaffning. AnvÀnd metod Àr att redovisa ett underlag bestÄende av svensk sÀkerhets- och försvarspolitik,svensk och utlÀndsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som pÄverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar pÄ ett ökande behov av utveckling i samverkan med andralÀnder avseende framtagning av nya materielsystem.

Chefens vÀg till det vunna förtroendet

SammanfattningDenna studie avser ge lÀsaren en ökad förstÄelse kring vad hos chefen den anstÀlldeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrÄn empiri samlat frÄnÄtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i BorÄsomrÄdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat pÄ denna empiri.BakgrundIdag Àr det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att stÀndigt utvecklas,förbÀttras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbÀttramiljön för de anstÀllda samt för att uppnÄ högsta förÀdlingsvÀrde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie pÄbörjades lÀste vi boken Att vÄga leda i förÀndring, en frÄgaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anstÀlldas förtroende sinchef samt den inverkan detta har pÄ förÀndringsarbetets utgÄng. Detta inspirerade oss attstudera nÀrmare vad de anstÀllda upplevde karaktÀrisera en förtroendeingivande chef.

LÀrares arbete med flersprÄkiga barn : En observationsstudie i första klass

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

Uses, Gratifications and Understandings : En studie av hur privata anvÀndare och modeföretag förhÄller sig till varandra pÄ Instagram

Internet och sociala medier har radikalt förÀndrat förutsÀttningarna för hur mÀnniskor konsumerar medier och kommunicerar med sÄvÀl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framvÀxt vÀcker frÄgor om hur och varför mÀnniskor anvÀnder dessa. NÀr företag inte lÀngre kan skilja sig ur mÀngden med traditionell envÀgskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmÀrksamhet satsar allt fler pÄ att bygga goda, lÄngsiktiga relationer. Sociala medier Àr i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utstrÀckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsstÀllelser anvÀndare erhÄller frÄn Instagram samt vilka förstÄelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Etisk fondförvaltning - en studie av fem svenska fondbolag

Allt fler privata och institutionella investerare vÀljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag vÀrlden över erbjuder sina kunder att investera i fonder som gÄr i enighet med sina egna moraliska vÀrderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förÀndrats nÄgot de senaste decennierna. Idag rÄder det inget tvivel om att Äsikter gÄr isÀr om vilka bolag som bör fÄ ingÄ i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna frÀmst anvÀnder sig av tvÄ metoder nÀr de avgör vilka bolag som skall ingÄ i de etiska fonderna.

Effekter av e-procurement inom offentliga organisationer : En fallstudie av VÀxjö kommun

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Skapar traineeprogram konkurrensfördelar?

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

UtvÀrdering av slamkvalitéten vid Sundets reningsverk i VÀxjö

Allt fÀrre globala tillgÄngar av fosfatmalmer, som anvÀnds frÀmst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att Äterföring av fosfor frÄn olika kÀllor blir allt mer viktigt. I NaturvÄrdsverkets utredning ?HÄllbar Äterföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hÄllbar Äterföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslÄr nya grÀnsvÀrden för fraktioner som sprids pÄ Äkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan Är 2007. Rötslammet anvÀnds frÀmst som gödsel inom jordbruket.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->