The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett "bättre" lag och ett "sämre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (Allsvenskan, superettan, division två och tre), Grupp 2 år de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt).

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyAllsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyAllsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande: Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb?Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning.Frågeställningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner påprestation?? Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Den ultimata indikatorn på ett fotbollslags prestation är matchresultatet som beror på balansen av gjorda och insläppta mål. Syftet med studien var att analysera de allsvenska herrlagens målproduktion under säsongen 2010. Detta för att undersöka de svenska elitlagens förekomst av gjorda och insläppta mål över matchtid. Ytterligare syfte var att undersöka om framgångsrika och mindre framgångsrika lag uppvisar olika mönster gällande dessa parametrar. Samtliga 240 matcher, totalt 600 mål, från säsongen 2010 studerades på förekomst av mål över matchtid.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?MetodStudien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:? Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?? Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål?MetodFör att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013.