För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.Frågorna som vi utgick ifrån var:Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?MetodFör att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen.

Media är viktigt för opinionsbildningen. En korrekt, allsidig, opartisk, saklig och oberoende journalistik som agerar utifrån allmänhetens intressen och som står fri från statligt inflytande och externa påtryckningar är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Men när den här makten missbrukas ? när medierna låter andra faktorer styra, har egna agendor och tummar på regelverket ? kan konsekvenserna för den enskilde bli stora och förödande. Sverige är ett internationellt föredöme när det kommer till att värna om den personliga integriteten där hänsyn generellt prioriteras före sanning till skillnad mot i många andra länder.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

En vanligt förekommande åkomma hos idrottare och motionärer, är patellar tendinopati, eller kanske mer känt som hopparknä. Degenerativa förändringar, såsom patologisk kärlinväxt och kalciumpålagringar på patellarsenans dorsala del tros vara orsaken till smärtan. Diagnosen är belastningsrelaterad och rehabiliteringstiden är ofta av långvarig karaktär, men prognosen är god. Excentrisk träning och stötvågsterapi ät två förkommande behandlingsmetoder för åkomman. Syftet med litteraturstudie var att beskriva evidensen för excentrisk träning och stötvågsterapi vid patellar tendinopati.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

Introduktion: Patellar tendinopati (?jumper´s knee?) drabbar idrottare inom många olika idrotter, med högst prevalens inom idrotter där många hopp förekommer. De bakomliggande orsakerna vid patellar tendinopati är ännu inte klarlagda. Durationen på symtomen är ofta lång och mycket besvärande för den drabbade idrottaren. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en evidenssammanställning av de sjukgymnastiska rehabiliteringsalternativ som finns vid patellar tendinopati.

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Under ungdomstiden skapar många individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

För att en elitidrottare ska prestera optimalt under träning och tävling, är det viktigt att hon/han har en adekvat kosthållning. Särskilda näringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska Kommittén utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av näringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta näringsmässigt för att idrottaren skall kunna prestera och återhämta sig optimalt.Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vätskeintaget såg ut bland elitorienterare före, under och efter tävling, i förhållande till gällande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vätskeintag i samband med tävling studerades.Studiens urval baserades på 15 elitorienterare (8 män och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstävlingar i Ronneby under påskhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vätskedagbok under totalt fyra dagar, två dagar före respektive under tävlingshelgen.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.