De Allra äldsta i samhället är människor med lång livserfarenhet och med nästan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket på dem själva, deras anhöriga och på samhällets insatser. Det är av största vikt att samhället ger de insatser som gör att de Allra äldsta känner sig ansvariga, självständiga och trygga.Syftet är att ta reda på vad de Allra äldsta själva uppfattar är betydelsefullt för dem, när det gäller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De Allra flesta i vår studie vill fortsätta bo kvar i sitt hem och de känner sig trygga, fria och tillfreds där. De beskriver på olika sätt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan själva, med hjälp av teknik och hjälpmedel.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de Allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de Allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande..

Vårt syfte var att undersöka varför högstadieelever väljer att medverka i skolkören samt hur de känner sig under körövningen. Vi gjorde en undersökning i två högstadiekörer. Studien visar att viljan att sjunga och att sjunga tillsammans med andra lockar dit de Allra flesta av körmedlemmarna. Ungdomarna känner sig glada och inspirerade under körövningen. Många av dem fortsätter att sjunga i korridorerna efteråt.

Ett problem i välfärdsforskningen är att äldre individer ofta exkluderas från levnadsnivåundersökningarna genom en övre åldersgräns, alternativt inkluderas men utan att särskild hänsyn tas till de metodproblem som uppstår då respondenterna är äldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de äldres levnadsförhållanden, hälsa och behov.Uppsatsens syfte är att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivåundersökningar av de Allra äldsta. Tre för äldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och användningen av indirekta intervjuer.Som underlag används datamaterial från Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) från tre intervjuår, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD är en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivåundersökning av de Allra äldsta i Sverige. Genom jämförelser av olika undersökningsgruppers kön- och åldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hälso- och välfärdsmått analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner på resultaten.Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att använda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de äldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet.

Fotboll är en högintensiv idrott med stor risk för skador på främst nedre extremitet. Skaderisken är som störst under försäsongen, då främst i form av överbelastningsskador. Medial tibial stress syndrome (MTSS) är en relativt vanlig överbelastningsskada. MTSS definieras som smärta längs den posteriomediala tibia kanten som uppstår under aktivitet och ömmar vid palpation. De flesta sjukgymnastiska åtgärder som används mot MTSS idag saknar evidens.

Ingen vet den exakta siffran, men varje år uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett välbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affärsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de Allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet..

Bostadsaffären är för de Allra flesta den största affären i livet. Varje år säljs ett stort antal fastigheter i Sverige. En stor del av dessa fastigheter säljs med hjälp av en traditionell fastighetsmäklare och de mäklarförmedlade fastigheterna säljs i de Allra flesta fall med prissättningsmetoden provision. Provision är ett omtalat ämne som ofta möter motstånd. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur hem- och villaintresserade personer samt traditionella fastighetsmäklare ställer sig till provision.

Titel: ?Hur central är kommunikationen inom centrala GU??? en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämtainformation. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar.Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds.Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig.53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget.

Abstract Grönberg, Mattias (2008). Förskolans Allra minsta läroplan ? en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte.

Ett projekt om iakttagande. Att läsa av en annan människa är kanske det vi är Allra bäst på. Vi övar oss varje dag i att förstå varandra.Vad berättar varje liten förändring i kroppshållning, blickar och rörelser?  Det är i den gemensamma uppfattningen och förståelsen vi kan mötas..

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa Allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de Allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av Allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna.

Genusdebatten är i Allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle. Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på. Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort. Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus..

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det Allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den Allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan.